Svagt avslut för Sveriges BNP 2019
Så kom till slut siffrorna för Sveriges BNP fjärde kvartalet och därmed även en årssiffra för 2019. BNP ökade med endast 1,2 procent under förra året. Vår egen prognos för året låg i höstas på 1,0, vilket kan betraktas som hyggligt nära det preliminära utfallet. Den prognosen hade vi även hösten 2018, då vi stack ut med den svaga siffran medan konsensus samtidigt låg på en BNP-tillväxt på 1,9 procent för 2019.
Våra prognoser för delarna av BNP 2019 har också visat hyfsat rätt bild. Hushållens konsumtion steg med 1,2 procent, som vi räknat med. Offentlig konsumtion ökade något svagare än beräknat, med 0,4 procent. Fasta bruttoinvesteringar föll med 1,2 procent, något mindre än vi räknat med. Lagerförändringen drog ned BNP med 0,3 procentenheter, vilket vi räknat med. Exporten respektive importen steg något mer än vi räknat med, men vi prickade ändå nästan exakt in det starka bidraget från nettoexporten på 1,1 procentenheter till BNP-tillväxten på 1,2 procent.
Bilden av en allt svagare svensk ekonomi mot slutet av 2019 framgår tydligt av BNP-siffrorna för fjärde kvartalet. BNP ökade svagt mellan tredje och fjärde kvartalet, med 0,2 procent säsongsrensat, mycket tack vare ett starkt uppsving för hushållens inköp av nya bilar inför nya skattehöjningar på bensin- och dieseldrivna bilar från januari i år. Däremot föll både exporten och importen samt fasta bruttoinvesteringar. Inte minst exporten av investerings- och energivaror föll. Även tjänsteexporten minskade, bland annat av forskning och utveckling, som tidigare visat relativt stora ökningar av engångskaraktär enligt SCB. Vidare drog ett fortsatt fall för maskin- samt bostadsinvesteringar ned de totala investeringarna, även om anläggningsinvesteringar ökade.
Vad gäller BNP från produktionssidan minskade produktionen på bred front inom tillverkningsindustrin fjärde kvartalet, med 1,1 procent från tredje kvartalet, säsongsrensat. Byggproduktionen steg däremot, vilket förklaras av övrigt byggande, vid sidan av bostadsbyggandet som fortsatte att falla. Tjänsteproduktionen steg med 0,3 procent fjärde kvartalet, men ökningen förklaras av ett fåtal branscher, som information och kommunikation samt handeln, (där bilhandeln bidrog extra mycket). För övrigt visade de tungt vägande företagstjänsterna en mycket svag utveckling, och någon vändning för dem syns ännu inte i sikte (se följande avsnitt om KI-barometern för februari).
Efterfrågan fortsätter att falla för tunga branscher
I företagens svar i februari till KI-barometern går det ännu inte att identifiera någon synlig negativ effekt av coronavirusets påverkan på efterfrågan och produktion för Sveriges exportindustri. Tillverkningsindustrins konfidensindikator steg ytterligare i februari. Förväntningarna om en ökad produktionsvolym under de närmaste månaderna är fortsatt uppskruvade, men det faktiska utfallet enligt barometern för industriproduktionen i början av året visar fortfarande ett negativt nettotal som tyder på att produktionen minskat. Det gäller både insatsvaru- och investeringsvaruindustrin. Efter att produktionen och även färdigvarulager drogs ned i slutet av förra året ser företagen ändå fortsatt ljusare på tillväxten framöver.
Som vi skrev i vårt tidigare veckobrev kan den ökade optimismen i olika konjunkturindikatorer också ha att göra med minskad oro för ett eskalerande handelskrig mellan USA och Kina stillats tack vare det nya handelsavtalet, Fas 1”, mellan länderna i januari. Dessutom kan minskad oro för en hård Brexit ha ökat optimismen bland företag. Denna optimism ser alltså ut att ha hållit i sig i februari.
Utfall för exportorderingången kan ge vägledning framåt. För de tungt vägande teknikbranscherna maskin-, metallvaru- och motorforndonsindustri har exportorderingången fortsatt att falla i januari-februari, se diagram till vänster nedan. Ett par branscher sticker däremot ut med en kraftig rekyl uppåt i exportorderingång i februari, läkemedelsindustri samt stål- och metallverk. De bidrar till att orderingången för industrin totalt ser lite bättre ut än för en rad delbranscher, som exempelvis inom teknikindustrin.
Frågan är om den markanta rekylen för läkemedel respektive stål och metallindustri i februari har något att göra med produktions- och leveransstörningar i Kina. Rekylen för nämnda branscher i Sverige skulle alltså kunna bero på att företag ställer om sina leveranser från Kina till ökade leveranser från andra länder, bland andra Sverige. Den senaste barometern från Innovations- och kemiindustrierna, från februari, visar emellertid att företagen inom kemi- och läkemedel räknar med svagare exportförsäljningen under första halvåret i år. Rekylen i februari enligt KI-barometern kan alltså vara tillfällig.
Man bör för övrigt räkna med att effekter på produktionen inom andra branscher av störningar i globala leveranskedjor till följd av coronavirusets påverkan på produktionen i Kina med flera länder kan väntas märkas längre fram. Nämnda störningar kommer sannolikt leda till att en uppgång för investeringar och produktion som vi tidigare bedömt skulle komma under andra halvåret i år skjuts fram till nästa år.
KI-barometern visar inte heller någon vändning uppåt för tjänstesektorn i början på 2020. Efterfrågan har utvecklats betydligt sämre än vad företagen förväntat sig, se diagram till höger nedan. Efterfrågan har fortsatt att minska för inte minst tungt vägande uppdragsverksamhet, där bemanningsbranschen särskilt visar en negativ utveckling. Det är också ett tecken på att stora delar av industrin producerar på en fortsatt lägre nivå än tidigare och har minskat behov av att hyra in personal. KI-barometern visar också att industrin fortsatt att dra ned på antalet anställda i början av 2020 med få undantag, exempelvis läkemedelsindustrin och elektronikindustrin som ökat antalet anställda enligt KI-barometern.
Ännu inget större momentum i maskinindustri
Vi får glömma år 2020 som maskininvesteringens år. Nostalgiker får i stället drömma tillbaka till 2017 och 2018 och för en del länder första halvåret i fjol. Som vi påpekat tidigare i våra rapporter är investeringar tillsammans med utrikeshandel de mest volatila komponenterna i nationalräkenskaperna för i stort sett samtliga länder i världen. Därför är det inte förvånande att tillväxten i dessa från tid till annan kan bli negativ, oftast något eller några år efter en ”boomande” tillväxt.
Man ska dock inte få uppfattningen att näringslivet slutat att investera. Tvärtom, men hög tillväxt är för närvarande borta. Globalt uppgick fasta investeringar till 21 740 Mdr USD 2018 (ca en fjärdedel av global BNP), och enligt våra skattningar ökade de med begränsade 1,5 procent i fjol i volym. Detta efter fyra procent 2017 och 3,4 procent 2018. Störst marknad för investeringsvaror är föga förvånande Kina med 5 755 Mdr USD (+6,5 ggr i volym sedan år 2000), följt av USA 4 250, EU 3 820 och Japan med 1200 Mdr USD. Knappt 70 procent av globala investeringar sker alltså i få länder. (Malta och Cypern väger lätt i EU. De tio stora väger å andra sidan tungt).
Synkroniserad nedgång i maskininvesteringar – extra besvärligt
För några veckor sedan menade vi att maskininvesteringar förväntas minska i USA i år. Nedgången inleddes redan under andra halvåret i fjol. De förväntas även minska i EMU i år. Senast de minskade var under 2012 och 2013. Nedgången i euroområdet i år bedöms hamna omkring -1,5 procent. Detta bådar inte gott för Sveriges maskinindustri då EMU och USA tar emot nära hälften av Sveriges maskinexport. Det som gör det extra besvärligt denna gång är att nedgången i USA och euroområdet är synkroniserad. År 2012-2013 var det bra fart i USA till skillnad från i euroområdet. 2016 var det tvärtom.
Vad talar för att investeringar minskar i euroområdet i år? Orderingången från euroområdet samt hemmaorder till Tysklands maskinindustrin är den klart ledande indikatorn för efterfrågan på maskinutrustning och maskininvesteringar i euroområdet. Den har sammantaget minskat näst intill dramatiskt, se diagram nedan. Det är ändå inte omöjligt att orderingången stabiliserar sig under loppet av 2020 efter denna hemska resa utför de senaste kvartalen. Men vi räknar inte med någon efterfrågan av större dignitet förrän tidigast nästa år.
I höstas räknade vi med en produktionsminskning för maskinindustrin i Sverige på tre procent i år. Det kommer inte att räcka, utan nedgången kan väntas bli större. Vi behöver dock glädjande nog inte sätta dit en nolla efter siffran tre. Under våren återkommer vi med en ny analys.
Det ser inte heller så trevligt ut för maskinindustrin i år globalt. Global maskinproduktion ökade med 2,8 procent i volym i fjol. Här låg merparten på första halvåret, mycket tack vare ett relativt starkt bidrag från Kina, som för övrigt gör lite si och så med siffrorna. Exkluderas Kina minskade i stället produktionen med 3,4 procent. Produktionen minskade här över i stort sett hela linjen och listan blir allt för lång om vi skulle redovisa varje land i detalj. I Kina är det inte mycket till cykel som påverkar utfallet för maskinindustrin utan snarare en trendmässigt lägre tillväxt. Det finns inget land framöver som kan ta över stafettpinnen, hur mycket vi än bönar och ber. Om vi leker med tanken att Kinas investeringar ökar med rekordlåga fyra procent per år de kommande tjugo åren, behöver investeringar i ett annat folkrikt land, Indien, femtonfaldigas för att komma ikapp. Tror inte det, men en faktor tre vore ändå önskvärt!
