Emellanåt hörs muntra kommentarer, ibland är de sura på varandra.
Den 17/11 menade PM Johnson att: ”a deal is far from certain, but Britain will thrive with or without it”.
Skulle det inte bli något handelsavtal UK/EU gäller s.k. WTO regler. WTO:s regler är omfattande rent juridiskt och omfattar cirka 30 000 sidor inkl. förklaringar och bilagor. Något förenklat innebär det att regeln om mest gynnad nation gäller (Most favoured nation, MFN) Det får inte finnas någon diskriminering, om en vara importerats i ett WTO-land måste den behandlas som en inhemsk vara och om WTO-land A ger WTO-land B handelsfördelar måste dessa handelsfördelar även gäller WTO länder från C till Ö.
Det finns undantag till denna regel. Ett land kan ingå frihandelsavtal med något land /länder för att, om så önskas, diskriminera övriga länder. Handel med LDC länder (Least developed Countries) enligt FN:s definitioner ska var fri.
WTO är en organisation för medlemsländer, inte för enskilda företag eller individer. Tvistelösning sker alltså mellan länder och inte mellan Scania, Volvo eller Daimler i det fall de två sistnämnda tycker Scania agerar ojuste. WTO regler är inte bara trevliga, utan kan innebära tariff-krig. Lite förenklat kan man säga att ett WTO-land kan strunta i att efterfölja WTO:s rekommendationer. Land A kanske höjer någon eller några tariffer mot land B, som svarar med samma mynt. Jämför USA:s tullar på stål och aluminium från EU och EU:s vedergällning på amerikanska motorcyklar modell större.
UK tappar nu alla tidigare handelsavtal som EU haft med andra länder. Därför har UK för några veckor sedan bl.a. lyckats med ett bilateralt avtal med Japan innehållande bl.a. billigare Kobe-biff. Det finns ytterligare dilemman för UK att lösa. UK vill gärna ha handelsavtal med Kina och USA. Nordamerika har för inte så länge sedan lyckas fräscha upp gamla NAFTA-avtalet och benämnt det USMCA. I den finns klausuler att inte någon av de tre, USA, Mexiko, Kanada, individuellt ska få till ett avtal med Kina. Många i UK är rädda att USA ska ställa samma villkor på UK, d.v.s. ett avtal mellan UK och USA får inte innebära ett individuellt avtal mellan UK och Kina. En del tillverkare i UK är inte heller direkt nöjda med att ett avtal mellan UK och USA kan innebära en bias mot amerikanska regler vad gäller tekniska standards, säkerhet m.m. UK behöver också försöka lösa frågor som ursprungsregler/local content i nya handelsavtal. Made in UK var tidigare made in EU, men det blir naturligtvis i dagens integrerade värld svårt att juridiskt specificera vad som är ”made in” något enskilt land. Det finns lösningar på detta, men måste då involvera andra länder. Se även EU-kommissionen ”General aspects of preferential origin”
Varför tjafsa?
Under WTO kan UK ha all handel helt fritt. Varför hålla på och bråka. Varför inte släppa allt fritt?
Då är vi inne på mest gynnad nation. UK skulle behöva tillämpa samma regler för alla länder eller från Argentina till Östtimor vilket kanske inte är i nationens intresse. Därutöver vill man enligt PM Johnsons senaste uttalande bland annat ha makten på det man anser ha sin egen exklusiva äganderätt till som fiskevatten.
Det finns ett utkast till handelsavtal som legat till grund för diskussion under förhandlingar mellan UK och EU publicerat av gov.uk. Det är skrivningar om frihandel dem emellan tillsammans med skrivningar om icke-tariffära hinder som ursprungsregler, standards, märkning m.m. Det ser hoppingivande ut och kan laddas ner enligt länk nedan. Detta utkast ska inte ses som utfallet av ett eventuellt kommande avtal, det prisar frihandel men ger samtidigt utrymme för juridisk tolkning.
En del eländiga tariffer för teknikvaror
Om inget avtal skulle komma på plats och för att informera vad som gäller vid import från andra länder än från EU har gov.uk publicerat tulltaxan för år 2021, Det är intressant läsning och något att bita i för den som vill sätta sig in i ca 12 500 varukoder (dock inte lika många varor då flera koder omfattar varianter av en och samma vara). En snabbkoll av dessa koder tyder på rejäla tariffer för jordbruksvaror och livsmedel, vilket är en gammal tradition för de flesta länder.
Intressant är att Gin går in utan tariffer, medan Brysselkål har en tariff på 12 procent. Här är det kanske en baktanke från UK:s sida.
Om vi i stället koncentrerar oss på teknikvaror omfattar dessa cirka 2 400 varukoder. Cirka 1 500 av dem importeras fritt och cirka 900 är omfattas av någon form av tariff om de ska importeras i UK. Vi tänkte nämna några av dem:
- Personbilar 10 procent
- Bussar och Lastbilar mellan 10-16 procent
- Majoriteten av komponenter till motorfordon 2-4 procent. Komponenter och fordon in i EU från UK gäller ungefär motsvarande tariffnivåer men i några fall till och med högre än vad UK har på import till EU. EU:s importtariffer för flertalet fordonskomponenter varierar mellan 1,7-4,5 procent. Färdiga fordon enligt ovan beläggs med tariff när de exporteras till EU från UK, vanligtvis 10 procent. Detta gäller även s.k. elfordon.
- En del verktygsmaskiner 2-4 %
- En del kul/rullager 8 %
- En del truckar/godshantering 4 %
Samtidigt ska UK ha en eloge, då man släppt en del låga varutariffer man hade som tidigare EU-medlem bl.a. inom elteknik/elektronik.
Brexit är olyckligt. Många varor blir dyrare, transaktionskostnader stiger och sannolikheten att länder inte utnyttjar sina komparativa fördelar ökar.
Läs också
Tulltaxa UK år 2021 (CSV-fil på mitten av sidan)
Arbetsdokument UK/EU handelsförhandlingar
Övrig information om att exportera till UK
