Kontakta oss Kurser och seminarier Pressrum In English
Ekonomisk analys 08 maj 2020

Ganska bra inledande kvartal följs av ett eller flera bedrövliga dito

Data för industriproduktionen för Sverige i mars och därmed för första kvartalet presenterades under veckan. För teknikindustri var det mindre trevlig läsning. Inverkan av nedstängningar/leveransstörningar var dock inte exceptionellt stor sett till hela kvartalet, då dessa började dyka upp först i början/mitten av mars.

Produktionsnivån fösta kvartalet minskade ändå med 1,5 procent jämfört med fjärde kvartalet. Däremot var produktionsnivån första kvartalet i fjol fortfarande relativt hög som följd av eftersläpande effekter från högkonjunkturen år 2018. Produktionsnivån i Sveriges teknikindustri var dessvärre 5 procent lägre första kvartalet i år jämfört med första kvartalet i fjol.

För hela tillverkningsindustrin var utfallet i mars och för hela kvartalet påfallande starkt. Produktionsnivån i mars var förvisso något lägre än både januari och februari i år, men för hela första kvartalet var produktionsnivån för Sveriges tillverkningsindustri i genomsnitt bara några tiondelar lägre än genomsnittet första kvartalet i fjol. 

Vadan detta? Teknik gick ju dåligt? Det som hållit produktionsnivån uppe var bidrag från massa- och pappersindustrin, kemi inklusive (naturligtvis) läkemedel samt trävaror. Vi har tidigare påpekat att det alltid finns industribranscher som går hyggligt i dåliga tider och det finns även sektorer inom teknikindustri som går ganska bra när andra stänger ner helt och hållet. 

Tips från coachen! Kolla in vår webb-sida tisdag den 12 maj då vi kommer med en prognos för global och svensk ekonomi för år 2020–2021. 

Det är egentligen inte prognoser, utan vi skissar på olika scenarier av förklarliga skäl. En begränsad produktionsminskning a’ la’ första kvartalet i årstakt för teknikindustri i Sverige räcker inte i år i genomsnitt, tyvärr. Några tiondelar i tillbakagång för sammantagen industriproduktion som under första kvartalet kommer inte heller att hålla i genomsnitt i år. Det blir en betydligt större nedgång som vi kommer att redovisa i vår konjunkturrapport den 12 maj.

Tjänstesektorn drogs ned av corona i mars

SCB:s månadssiffror över produktionsutvecklingen visade i veckan att så gott som samtliga tjänstebranscher drabbats av fallande efterfrågan till följd av coronakrisen. I mars föll tjänsteproduktionen med 3,8 procent från föregående månad, säsongsrensat. Räknat på hela första kvartalet låg produktionsnivån strax över nivån under fjärde kvartalet i fjol. Den stora nedgången kom alltså i mars medan januari-februari såg lite bättre ut.

Vi har tidigare pekat på ett undantag, dagligvaruhandeln, som fått en skjuts av att hushållen bunkrat livsmedel med mera inför att behöva stanna hemma, antingen i karantän eller för att jobba hemifrån. Detaljhandeln totalt sett minskade ändå kraftigt i mars, med 7 procent från nivån i februari, säsongsrensat. 

Den bransch som fick den i särklass största smällen i mars var hotell och restaurang, vars produktion rasade med något över 30 procent från föregående månad. Näst störst fall visade personliga och kulturella tjänster, nära 15 procent från februari säsongsrensat.

Den sedan tidigare svaga utvecklingen för företagstjänster fortsatte under första kvartalet, men såg inte ut att accentueras i mars, då produktionen låg kvar oförändrad från februari. 

Även om så gott som samtliga tjänstebranscher drabbas av coronakrisen slår den olika hårt mot olika verksamheter. I vår konjunkturbedömning som släpps den 12 maj redovisar vi de utsikter vi ser även för tjänstesektorn under 2020 och 2021.

Hur djupt kommer Sveriges BNP dras ned av krisen?

Effekterna av coronakrisen på Sveriges BNP väntas bli kraftigast under årets andra kvartal. Ännu saknas data för detta kvartal, men SCB släppte i veckan för första gången en snabbindikator för den kvartalsvisa BNP-tillväxten, med start för första kvartalet. Sveriges BNP minskade med 0,3 procent från fjärde kvartalet i fjol till första kvartalet i år, säsongsrensat. Jämfört med första kvartalet 2019 steg BNP med 0,5 procent, kalenderkorrigerat, se diagram nedan. 

SCB redovisar inte i vilken mån de olika delarna av BNP påverkade utvecklingen, men de vågar i alla fall avslöja att exporten bidrog positivt till BNP-förändringen medan minskade lager och fasta bruttoinvesteringar bidrog negativt. Vi antar att SCB menar att importen minskade ännu mer än exporten, vilket ger ett positivt bidrag från nettoexporten till BNP-tillväxten. Vi vet i alla fall att importen av varor minskade mer än varuexporten från fjärde till första kvartalet, om än räknat i löpande priser, enligt SCB:s trendskattning av utrikeshandelns månadsstatistik. Vi får vänta till slutet av maj för att få det första utfallet i fasta priser och hur nettoexporten påverkade BNP-tillväxten under första kvartalet i år.

Om vi utgår från produktionssidan av BNP första kvartalet förklaras det positiva talet för BNP-tillväxten i årstakt på 0,5 procent av att vissa branscher inom såväl industrin som tjänstesektorn ännu visade tillväxt i början på kvartalet. Exempelvis hotell och restaurang, detaljhandel totalt, partihandel, personliga och kulturella tjänster, handel med motorfordon, utbildning, vård och omsorg. Vad som väntar under andra kvartalet blir en helt annan historia.

snabbindikator-for-sveriges-bnp-tillvaxt.jpg