Kontakta oss Varumärkesportal Kurser & seminarier Webbshop In English

Sveriges exportsektor växer

Industrins andel av Sveriges BNP är fortsatt betydande, och det direkta förädlingsvärdet i svensk produktion ökar. Samtidigt minskar behovet av importerade insatsvaror tydligt, i takt med att de svenska företagen satsar allt mer på regionalt baserade värdekedjor. Trenden kallas allt oftare för slowbalization. Några av de viktigaste bakomliggande faktorerna är ökat fokus på både kostnadseffektivitet och hållbarhet.


Ekonomisk analys
04 apr. 2019
Sakområde:

- Vi ser att en långsiktig trend med ökat importinnehåll har brutits, och bilden med regionalt baserade värdekedjor bekräftas även av andra analytiker. Nu behöver vi söka svar på om den här utvecklingen är bestående, säger Lena Hagman, ekonom vid Teknikföretagen.

Trenden ingår i den nya rapporten Sveriges exportsektor växer, som presenteras idag. Den kartlägger utvecklingen av sambanden mellan industrin och dess leverantörer från 2008 och framåt, och bygger bland annat på uppdaterad statistik från Statistiska Centralbyrån samt internationell statistik från OECD. Rapporten är sammanställd av Mats Kinnwall, chefsekonom och Lena Hagman, ekonom vid Teknikföretagen.

Statistiken visar bland annat att industrins andel av Sveriges BNP fortfarande är betydande och att sysselsättningen ökade 2017-2018, sannolikt även bland leverantörer. Exportsektorn sysselsätter idag drygt 1,1 miljoner, och det är framför allt tjänsteexporten som ökar. Bland de mer betydande trender som kan noteras är att flera industrier satsar allt mer på sin direkta produktion i Sverige, och en allt större andel insatsvaror tillverkas idag inhemskt. Möjliga förklaringar till det är flera. Ökande produktionskostnader hos utländska leverantörer och effektivare egen produktion gör det mer kostnadseffektivt att förädla i egen energi. Andra faktorer, som exempelvis fokus på hållbarhet och kortare ledtider kan också spela roll, enligt den nya rapporten.