De gröna skotten har vissnat
Ekonomiska data i början av året blev på många håll inte så svaga som många hade fruktat. Tillsammans med det kraftiga börsrallyt efter årsskiftet har utvecklingen fått en hel del bedömare att dra slutsatsen att den globala avmattningen redan bottnat och att världsekonomin nu vänder uppåt. Den senaste tidens dataskörd visar dock att dessa slutsatser är förhastade.
Hyfsad fart i Norge
Veckan bjöd på lite gott och blandat eller både sura karameller samt riktigt god sötlakrits från Norge.
BNP ökade med 0,4 procent första kvartalet i år jämfört med sista kvartalet i fjol för fastlandsekonomin i Norge. Bra eller dåligt? Sådär kan man kanske säga. 0,4 i uppräknad årstakt landar på 1,6 procent och är lägre än tillväxten för fastlandsekonomin i fjol på 2,2 procent.
Det som tyngde första kvartalet i år var en tillbakagång i bruttoinvesteringar på fastlandet dock inte för industrin. Som vi rapporterat tidigare har industrin enligt ”Statistisk Sentralbyråns” investeringsenkät planerat för expansiva investeringar för 2019 som nu också syns i utfallet i början av året. Industriinvesteringarna ökade med hela 34 procent i årstakt första kvartalet. Nu räknar vi inte med att denna tillväxttakt ska fortsätta då investeringarna första kvartalet i fjol var tillfällig nedpressade och som tilltog därefter i relativt hög omfattning. Men en förväntad tillväxt i industriinvesteringar på gott och väl 15 procent 2019 i genomsnitt är inte fy skam.
En sådan förväntad tillväxt är av stor vikt för Sverige. Exempelvis är Norge den tredje största exportmarknaden för Sveriges maskinindustri och vårt grannland blir en av få marknader som överhuvudtaget kommer att visa någon substantiell tillväxt i investeringar i år. Vår preliminära bedömning för första kvartalet i år för exporten av investeringsvaror från Sverige till Norge visar en riktigt bra tillväxt eller plus 16 procent. Men exporttillväxten avtar framöver som en följd av att exporten av investeringsvaror till Norge tilltog under loppet av fjolåret. Skulle vi landa på en ökning av maskinexporten på tio procent i genomsnitt i år, vilket vi räknar med, är det en riktig bonus.
Vanligtvis visar industrin, inte bara i Norge, en rejäl tillbakagång efter en längre period av hög investeringstillväxt. Risken för minskade investeringar 2020 är hög och det återstår att se om så blir fallet. Det är ändå kul för många av Teknikföretagens medlemmar i Sverige så länge en hög efterfrågan i Norge håller i sig.
Ser vi till hela Norges ekonomi inklusive Offshore minskade något överraskande BNP- tillväxten mellan sista kvartalet i fjol och första kvartalet i år då produktionen av råolja och naturgas minskade. Pengarna rullar in i alla fall, då priserna ökade med drygt fem procent i årstakt enligt prisdeflatorn för dessa råvaror.
Fortsatta räntehöjningar i korten
Penningpolitiken i Norge har blivit något mer stram. Norges bank har höjt styrräntan från 0,5 procent i september i fjol till en procent i mars. Visserligen är tillväxten inte exceptionellt hög, men inflationstakten har sedan november i fjol hamnat högre än centralbankens inflationsmål på två procent.
Därutöver har produktivitetstillväxten avtagit och inskränkt sig till en ökning på bara några tiondels procent per kvartal de senaste fem kvartalen (BNP per sysselsatt). Detta har fått enhetsarbetskostnaderna att stiga. För hela ekonomin inklusive Offshore visade de en begränsad ökning på 1,1 procent så sent som år 2017, men har nu dragit iväg till en ökningstakt på 3,8 procent under första kvartalet i år. Detta var den högsta tillväxttakten sedan år 2013 innan oljepriset kollapsade och som bidrog till att sänka Norges ekonomi under åren därefter. Inhemskt kostnadstryck har därmed tilltagit samtidigt som inflationstakten alltså hamnat över målet. Detta fick Norges bank vid sitt senaste penningpolitiska möte 9/5 att kommunicera att ” renten mest sannsynlig vill bli satt opp i juni 2019”. Det kan de behöva.
Stigande räntor tenderar att bita på ekonomisk aktivitet med en eftersläpning vilket innebär att den ekonomiska tillväxten bedöms avta något nästa år jämfört med i år. Vi räknar med att BNP-tillväxten ökar med 2,2 procent i år och 1,8 procent nästa år.
Tillfälligheter i Kina
Genomsnittsprognosen för tillväxten i industriproduktionen i Kina för april låg på 6,5 procent. Så blev det inte. Utfallet hamnade i stället på 5,4 procent. Det är naturligtvis inte bara handelsfriktioner som spökar i bakgrunden och dämpar Kinas tillväxt. Därutöver är det också en traditionell process som s.k. ”catching up-länder” visat tidigare i historien, eller alltifrån Japan och Sydkorea till Sverige även om det för vår del var länge sedan. Tillväxten är hög i ett inledningsskede för att därefter avta när produktionsresurser byggts upp genom främst hög tillväxt i kapitalintensitet. För Kinas del syns en lägre trendmässig tillväxt sedan en tid tillbaka av exempelvis maskininvesteringar, bostadsbyggande (även om politiska systemet vill fortsätta med urbaniseringen) detaljhandelsförsäljning, försäljning och produktion av hushållens varaktiga varor samt på senare tid personbilar.
Det har varit en rejäl tillbakagång i försäljning och produktion av personbilar i snart ett år. Men tillväxten började bromsa redan under 2016 efter en exceptionell tillväxtresa från omkring år 2005 (en sexfaldig ökning 2005-2016). Desperationen har tilltagit från myndigheternas sida att försöka hålla uppe försäljningen, nu senast genom momssänkningar som möjligtvis kan få upp efterfrågan något resten av 2019. Därutöver tillkommer förslag om att kvoteringar av fordonsinköp ska mildras samtidigt som myndigheterna är inne och härjar runt i olika system för subventioner av elfordon.
För teknikindustrin i Kina växlade produktionstillväxten ner rejält från drygt tio procent i årstakt första kvartalet till 5,6 procent i april. Bakom detta låg främst en minskad tillväxt för motorfordon. Ser vi till produktionen av personbilar och lätta kommersiella fordon i termer av enheter visade de fyra första månaderna i år en minskning till 8,59 miljoner jämfört med 9,67 miljoner motsvarande period i fjol. Enbart i april minskade produktionen med 14,4 procent i årstakt.
Också maskinindustrin visade en tillfälligt hög tillväxt under första kvartalet eller på drygt tio procent. I april stod produktionsnivån inte ens still, utan minskade från mars med hela nio procent (säsongrensat). Jämfört med april i fjol hamnade därmed produktionsnivån bara 2,4 procent högre.
Nu vet man aldrig med Kina och dess siffror, men rimligtvis är inte Mittens Rike helt immun mot den lägre tillväxten i globala investeringar som noteras för tillfället. Exporten av maskiner som ökade med 12,5 procent i fjol har nu under första kvartalet i år växlat ner till en ökning på 3,5 procent. På hemmaplan avtog dessutom tillväxten för s.k. private urban fixed investment till en ökning 5,5 procent för perioden januari- april jämfört med motsvarande period 2018. I fjol ökade de med 8,7 procent i genomsnitt.
Hur politiken än försöker stimulera försäljning och produktion av enskilda produkter eller genom stimulerande penningpolitik och satsningar på infrastruktur, vill vi återigen framhålla är att Kinas ekonomiska tillväxt har sina bästa år bakom sig.
EMU - inte direkt något momentum
Industriproduktionen har varit något volatil för EMU sammantaget de senaste månaderna. Efter en låg produktionsnivå i december i fjol som en följd av den nu välbekanta produktionsminskningen inom fordonsindustrin (nya avgasregler som tillfälligt drog ner produktionsvolymerna) ökade produktionsnivån något mellan sista kvartalet i fjol och första kvartalet i år. Detta var något vi räknade med och har rapporterat tidigare.
Uppgången för tillverkningsindustrin sammantaget är bl.a. en effekt av att just EMU:s fordonsproduktion börjat komma tillbaka till lite högre nivåer efter den tillfälliga tillbakagången under slutet av fjolåret. Men dessvärre var denna uppgång för kvartalet i genomsnitt en effekt av en hygglig produktionsökning i januari och februari. Mars blev dessvärre en riktigt svag månad och produktionsnivån minskade jämfört med februari. I genomsnitt visade därmed Euroområdets tillverkningsindustri nolltillväxt första kvartalet i år jämfört med motsvarade period i fjol.
I övrigt noteras att det inte är något momentum för maskinindustrin eller för tillverkare av elteknik. Maskinindustrin visade nolltillväxt första kvartalet i år jämför med motsvarande kvartal i fjol. Elteknisk industri visade en tillbakagång på 3,5 procent i årstakt som följer efter två starka år 2017-2018. I maskinindustrin har produktionsnivån nu varit oförändrad fem kvartal i rad.
Vi förväntar oss inte att resten av 2019 kommer att visa någon ökad produktionsnivå vare sig för tillverkningsindustrin eller teknikindustrin. Snarare har riskerna för en tillbakagång ökat.
I vår senaste konjunkturöversikt räknar vi med att industriproduktionen för industrin sammantaget och för teknikindustrin minskar med en procentenhet vardera i år. Bakom trögheter för industrin i EMU för närvarande bidrar främst Tyskland, där industriproduktionen minskade med 2,3 procent i årstakt i mars. I termer av sin storlek bidrar också Tyskland med smittoeffekter inte minst på Italien och Frankrike, dels genom handel och dels i leverantörsleden. Det är värt att komma ihåg att dessa smittoeffekter inte bara gäller i tider av nedgång och elände. De gäller på motsvarande sätt när affärsläget återhämtar sig eller är på topp.
Inte kul för amerikansk industriproduktion i april
USA:s industriproduktion (tillverkande industri) minskade i april jämfört med mars med en halv procentenhet. Jämfört med april i fjol var produktionsnivån oförändrad. I fjol ökade industriproduktionen för tillverkningsindustrin med 2,7 procent.
Efter en rekordnotering i orderingång i fjol med en orderstock som löper in på detta år har utvecklingen för tillverkning av tunga lastvagnar varit volatil under vintern vilket fortsatt under våren. I april backade produktionen med tio procent jämfört med mars. Här räknar vi dock med att produktionsnivån återigen ökar under maj. Produktionssystemet inklusive leverantörer är ansträngt vilket kan skapa en del ryckigheter.
Mot bakgrund av att inhemsk personbilsförsäljning inte har ökat januari-april i år har också produktionsnivån minskat för tillverkare av personbilar och ”light trucks”. I april i år var produktionsnivån hela tio procent lägre än under sista kvartalet i fjol enligt Federal Reserve som är ansvarig för industriproduktionsindex rörande för industrin. I fysiska enheter är det också ett fall på tio procent eller till 853 000 enheter i april mot i genomsnitt 940 000 enheter per månad under sista kvartalet i fjol (säsongrensade data). I närtid kommer naturligtvis inte handelspolitiska utspel påverka efterfrågan på personbilar speciellt mycket. Försäljningen har legat runt tioårshögsta eller drygt 17 miljoner enheter per år under de senaste åren och går nu in i en period där försäljningen kommer att hamna lägre än så. Vi räknar med minskad försäljning till 16,8 miljoner i år som minskar ytterligare nästa år till 16,6 miljoner.
Amerikansk maskinindustri känner också av en dämpad efterfrågan. Tillväxten för inhemska investeringar dämpades under första kvartalet i år samtidigt som tillväxten i globala investeringar avtagit vilket har slagit mot amerikansk maskinexport. Maskinexporten minskade med tre procent i årstakt första kvartalet i år efter en ökning på goda 6,7 procent i fjol. Produktionsnivån i maskinindustrin minskade för fjärde månaden i rad i april och visade därmed nolltillväxt i årstakt. Trevliga år 2017-2018 är nu över även i USA. Skälet att det dröjt en stund för maskinindustrin att växla ner jämfört med EU:s dito är fjolårets inhemska skattestimulanser som tillfälligt gav en ”boost” till investeringar och till amerikansk maskinindustri.
Helt klar blåser det nu sämre vindar i USA. Vi hoppas att vi inte behöver ändra tecken på vår prognos för tillväxten för amerikansk industriproduktion på plus en procent i år.
Svag till måttlig konsumtionsvind
Visserligen växte USA:s BNP överraskande starkt under årets första kvartal men detta berodde på tillfälliga effekter som kraftig lageruppbyggnad och ett ras i importen. Privat konsumtion och näringslivets fasta investeringar utvecklades däremot mycket svagt. Det har funnits förhoppningar om en stafettväxling under andra kvartalet genom att privat konsumtion och investeringar tar fart men dessa förhoppningar ser inte ut att realiseras. Svag industriproduktion talar för att investeringarna fortsätter att bromsa. Dessutom tyder överraskande svag detaljhandel för april inte på att hushållen har fått upp farten.
Sammantaget verkar de gröna skott som många tyckte sig spåra under årets första månader såväl i Eurozonen, Kina som USA, redan ha vissnat. Den globala avmattningen fortsätter med andra ord.
