Kontakta oss Kurser och seminarier Webbshop In English

Riskbedömning

Maskintillverkaren är ansvarig för att under maskinens utveckling och vid produktförändringar genomföra en riskbedömning. Därefter ska maskinen konstrueras och tillverkas utifrån de risker som uppmärksammats.

Skriv ut

Riskbedömningsprocessen består av följande steg:

  1. Definiera den avsedda användningen, vilka miljöer maskinen kommer användas i och vem som kommer hantera maskinen. Ta även hänsyn till förutsebar felanvändning.
  2. Identifiera de riskkällor och risksituationer som användningen av maskinen kan ge upphov till. Det kan exempelvis röra sig om klämrisker, brännrisker eller risker för elstötar.
  3. Bedöm vardera risk utifrån eventuell personskadas allvarlighetsgrad och sannolikheten att skada ska inträffa.
  4. Utvärdera riskerna och besluta om riskreducerande åtgärder är nödvändiga. 


För att eliminera eller minska riskerna ska tillverkaren arbeta med skyddsåtgärder enligt följande prioritering:

  1. Integrera säkerhet i konstruktion och tillverkning. Exempelvis genom omkonstruktioner så att risken undanröjs eller minskas.
  2. Skydda användaren från risker som inte kan undanröjas, exempelvis med skydd eller kåpor.
  3. Informera slutanvändaren om återstående risker som inte går att konstruera eller skydda bort. Det kan exempelvis vara varningar i bruksanvisningen, ljud- och ljussignaler, varningssymboler eller liknande.


Säker konstruktion och säker användning

Maskiner skall vara konstruerade så att de kan användas på tänkt sätt under hela den förväntade livslängden, utan att utgöra en fara för användaren. Kraven gäller under transport, montering, användning, demontering och skrotning.

De generella konstruktionskraven täcker krav på material, belysning, ergonomi, styrsystem, skydd mot riskkällor, utformningen av skydd, underhåll och information som ska finnas dokumenterad för maskinen. Det senare kan du läsa mer om i avsnittet om bruksanvisning och märkning.

Hälso- och säkerhetskraven är utökade för vissa produktgrupper och det finns specifika krav för maskiner som hanterar i) livsmedel, ii) kosmetiska och hygieniska produkter eller ii) läkemedel. Det finns även särkrav för handhållna maskiner, maskiner för bearbetning av trä, mobila maskiner och maskiner som lyfter last eller personer.

För de flesta maskintyper ansvarar tillverkaren själv för CE-märkningen och utför då egenkontroll. Vissa maskiner vars användning eller funktion är kopplad till höga risker för användaren, exempelvis sågar, lyftanordningar för personer och skyddsanordningar, ska behandlas enligt en särskild testningsprocedur. Här krävs det att en oberoende tredje part, ett anmält organ, ska göra en bedömning av maskinens konstruktion eller tillverkarens kvalitetsledningssystem, till exempel ISO 9001. Det anmälda organet utfärdar sedan ett EU-typkontrollintyg för produkten. En förteckning över produkter som omfattas av särkraven finns i bilaga 4 till direktivet och processen beskrivs i bilaga 9. En tillverkare kan även frivilligt välja att använda sig av ett anmält organ som gör en EU-typkontroll av en maskin.

direktivet, bilaga 1, och i Europakommissionens guide till maskindirektivet kan du läsa mer.

Publicerad 2020-08-28Senast uppdaterad 2020-08-28
Hjälpte informationen på den här sidan dig?
Ja, tack! Nej, inte riktigt