Teknikföretagens agenda för återstart

Publicerad 12 juni 2020

Samhällets bemötande av coronapandemin har resulterat i en extremt djup recession och en efterfrågechock. Därför kräver svensk ekonomi snabba åtgärder som verkar på kort sikt.


Den senaste tiden har ett flertal aktörer engagerat sig i en av vår tids absolut största frågor:

• ”Hur ska svensk ekonomin komma på fötter igen efter att Coronspandemin och dess motåtgärder störtat ned världsekonomin i den snabbaste och djupaste kraschen sedan Den Stora Depressionen på 1930-talet?”

Många förslag är kloka och kan, om de genomförs, komma att stärka svensk ekonomi och industrins internationella konkurrenskraft på sikt. Avsaknaden av förslag på konkreta åtgärder som kan bidra till att lyfta ekonomin ur den akuta krisen och förhindra massarbetslöshet är dock påtaglig.

Coronakrisen är en konjunkturkris

I inledningsfasen hade Coronakrisen inslag av såväl utbuds- som efterfrågechock. Att människor inte kunde/ville/tilläts gå till jobbet och delta i det ekonomiska livet innebar ett hårt slag mot ekonomins utbudssida. Detsamma gäller de avklippta globala leverantörskedjorna, först från Kina och senare från EU, som innebar att industrin inte kunde upprätthålla sin produktion. Den senare problematiken biter inte lika hårt längre efter att först Kina och sedan flertalet samhällen i Europa nu gradvis åter börjat öppna upp. Bristen på komponenter till svensk tillverkningsindustri är därmed inte längre ett lika allvarligt problem.

Däremot är det fortfarande ett stort bekymmer att människor i vårt land inte känner sig trygga att återgå till ett normalt ekonomiskt liv, av rädsla att bli smittade och/eller att smitta andra. För att tryggheten ska kunna återställas har Teknikföretagen därför länge argumenterat för ett statligt finansierat och administrerat program med immunitetstestning för alla: Vet man att man har antikroppar mot covid-19 kan man på goda grunder häva den sociala distanseringen och återgå till ett normalt liv, etcetera. Teknikföretagen erbjuder också sedan den 8/6 möjlighet till immunitetstestning för hela sin personal.

Immunitetstestning är således ett viktigt inslag i en strategi att häva de återstående restriktionerna på ekonomins utbudssida. Det skulle dessutom bidra till att lyfta den allmänna efterfrågan genom att människor kan ge sig ut och handla, gå på restaurang, resa, etcetera.

Efter att initialt haft inslag av utbudschock har krisen utvecklats till en regelrätt och extremt djup recession. Trots att krisen således är en efterfrågekris som lämpligen botas med efterfrågestimulanser, behandlas den mest som en strukturkris i flertalet av de agendor som hittills lagts på bordet. Merparten av återstartsförslagen är således ägnade åt att förbättra ekonomins långsiktiga funktionssätt snarare än åt att stimulera efterfrågesidan. Det kan visserligen finnas goda skäl att genomföra strukturella reformer i Sverige, det finns många underliggande problem att hantera för att förbättra tillväxtförmågan. Risken är dock att fokus på långsiktiga faktorer styr bort besluten från vad som är angeläget för att få fart på ekonomin här och nu.

Riksbanken har skjutit av alla sina missiler

Penningpolitiken är i allmänhet bäst lämpad att hantera recessioner, dess instrument är träffsäkra och får snabb effekt på ekonomin. Riksbanken och andra centralbanker världen över har också agerat kraftfullt, dels med syfte att stötta den allmänna efterfrågan men, minst lika viktigt, att säkerställa att Coronakrisen inte utvecklas till en finansiell kris. Nu har emellertid Riksbanken redan skjutit av alla sina mest potenta missiler, de som återstår har bara ungefär samma sprängkraft som Kinapuffar.

Eftersom Riksbanken förbrukat sina möjligheter att på ett verkningsfullt sätt ytterligare stimulera ekonomin, återstår finanspolitiken. Ingredienserna i en effektiv stabiliseringspolitik stavas TTT, Timely, Temporary and Targeted. Problemet med flertalet föreslagna finanspolitiska åtgärder är att de inte lever upp till TTT, ledtiderna är alltför långa, det handlar ofta om långsiktiga och utdragna offentliga investeringar som skjuter brett över hela ekonomin.

För att bidra till att påskynda återhämtningen behövs det alltså åtgärder som kännetecknas av TTT. Teknikföretagen presenterade i sin konjunkturrapport i maj, ett antal förslag ägnade åt att ge en skjuts till ekonomin och dessutom ge stöd till svensk tillverkningsindustri. En momsbefrielse på nyköp av personbilar var ett förslag, ett utökat ROT-avdrag ett annat. Ingenting har dock hänt på denna front sedan vi presenterade vår agenda, samtidigt som de realekonomiska konsekvenserna av krisen har blivit alltmer smärtsamma. Det är nu därför hög tid att genomföra konkreta och kraftfulla åtgärder för att få fart på ekonomin. Teknikföretagen levererar därför ett utökat paket med förslag för att kick-starta svensk ekonomi:

  • Statligt finansierade och administrerade immunitetstester till alla.
  • Tillfälligt utökade ROT-avdrag.
  • Tillfälliga investeringspremier/momsbefrielser för person- och lastfordon.
  • Tillfälliga skrotningspremier för personbilar.
  • En tillfällig sänkning av den allmänna momsen.
  • Höjda barnbidrag.
  • Upprustning av väg- och järnvägsnätet.
  • Möjlighet till kompetensavdrag för industrin och dess leverantörer.
  • Ökade statsbidrag till kommuner och regioner för att säkerställa leveranser av god kvalitet i välfärdssektorns kärnverksamheter.
  • Styrning av offentlig upphandling i riktning mot minskade utsläpp och energibesparingar.

Nyckelfaktorn för att stimulera efterfrågan på kort sikt är att flera åtgärder måste vara tillfälliga. Värt att notera är också att flera länder på sista tiden gått på samma linje som Teknikföretagen, såväl Frankrike, Italien som Tyskland har lagt fram förslag om investeringspremier för personbilar. I Tysklands fall kommer endast eldrivna fordon i fråga medan varken Frankrike eller Italien diskriminerar mellan drivmedlen. Dessa länder föreslår också allmänna momssänkningar.

Man kan möjligen fråga sig varför Teknikföretagen som arbetsgivar- och branschorganisation ska föreslå en bred agenda för att kick-starta svensk ekonomi och inte bara fokusera på åtgärder riktade mot industrins förutsättningar? Svaret är enkelt: Det som är bra för svensk ekonomi är bra för svensk industri och det som är bra för industrin är bra för svensk ekonomi! I kombination med Teknikföretagens långsiktiga reformförslag för ökad konkurrenskraft, skulle ett genomförande av återstartsagendan skapa förutsättningar för en stark utveckling för svensk industri, både på kort och lång sikt.