”Huvudregeln för EU:s regleringsarbete måste vara harmonisering”

Publicerad 17 februari 2020

De tekniska regelverken har en viktig roll för industrins konkurrenskraft, både inom EU och på den globala marknaden. Dåliga regler och krångliga regelverk är kostsamma för företagen och hämmar tillväxten. Därför behöver industrin ett regelverk anpassat för teknologisk utveckling och global konkurrens.

Jennie Cato, enhetschef för handel och hållbarhet på Teknikföretagen.

Teknikföretagen har presenterat sitt inspel inför EU:s kommande industristrategi. Ett av de sex viktiga industripolitiska områdena är regelverk anpassat efter ny teknologisk utveckling och global konkurrens. 

Den snabba teknologiska utvecklingen och framväxten av stora regionala handelsblock leder till en allt hårdare konkurrens om rollen som global normskapare. För att kunna påverka spelreglerna för den internationella handeln måste europeisk lagstiftning och standarder kunna anpassas efter nya teknologier och utvecklingen på marknaden. Detta gör det möjligt för Europa att vara normsättande, vilket stärker företagens internationella konkurrenskraft.

– Huvudregeln för EU:s regleringsarbete måste vara harmonisering. På så sätt kan vi vidmakthålla och utveckla den inre marknaden samt undanröja nationella särkrav, säger Jennie Cato, enhetschef för handel och hållbarhet på Teknikföretagen. 

EU:s industripolitik ska optimera företagens förutsättningar på en alltmer konkurrensutsatt världsmarknad. Utformning av de tekniska regelverken inom EU är avgörande för de europeiska företagens konkurrenskraft.

– Europeisk lagstiftning måste utgå från att europeiska företag verkar på en global marknad. Därför behöver regler utformas så att de i möjligaste mån samspelar med bestämmelser och krav som tas fram av internationella organisationer, säger Jennie Cato, enhetschef för handel och hållbarhet på Teknikföretagen.

De senaste åren har Teknikföretagen betraktat en tilltagande politisering av standardiseringsprocessen och en ökad detaljstyrning regler på den inre marknaden. 

– Det handlar bland annat om nya tillkommande skyddsintressen vars utformning ofta frångår de grundläggande principerna för den inre marknaden i form av väsentliga krav i lagstiftning och tekniska lösningar i standarder. Detta är innovationshämmande vilket begränsar företagens internationella konkurrenskraft. Det är en oroväckande utveckling, säger Jennie Cato och avslutar:

– Inom ramen för den nya industripolitiken måste ambitionen för EU:s produktregelverk även fortsättningsvis vara att främja handeln samtidigt som de olika skyddsintressena såsom hälsa, miljö och säkerhet tillfredsställs.

Teknikföretagen anser att:

  • Huvudregeln för EU:s regleringsarbete måste vara harmonisering för att vidmakthålla och utveckla den inre marknaden samt undanröja alla nationella särkrav
  • De väsentliga kraven ska fastställas i direktiv och förordningar, medan de tekniska specifikationerna för att uppfylla lagkraven ska tas fram genom standardisering där alla parter kan delta.
  • Tillverkarna ska, så gott som undantagslöst, ges möjlighet att själva visa att produkten uppfyller alla de krav som ställs på den utan inblandning av tredje part.
  • Användning av harmoniserad standard är huvudregeln för att visa att lagkraven uppfylls, men tillverkaren kan även visa uppfyllnad av de väsentliga kraven på annat sätt t.ex. genom tredjeparts certifiering.

Läs Teknikföretagens inspel inför EU:s kommande industristrategi i sin helhet här.