Historiskt ras för industri- och tjänsteproduktionen

Publicerad 5 juni 2020

Så kom till slut hårda siffror över det kraftiga raset i både industri- och tjänsteproduktionen i april. Industriproduktionen minskade med 16,6 procent i april i årstakt och från mars till april med nära 16 procent, säsongsrensat.

Foto: Jonas Bilberg

Fallet var djupast för motorfordonsindustrin, med en minskning med drygt 73 procent från nivån i mars. För maskinindustrin minskade produktionen med motsvarande drygt 25 procent mellan mars och april. För teknikindustri totalt minskade produktionen med drygt 32 procent från mars till april och visar det i särklass djupaste produktionsfallet inom industrin. Ändå var fallet för flertalet delbranscher markant i april jämfört med mars. Ett av få undantag var kemi- och läkemedelsindustrin vars produktion ökade och bidrog mest till att motverka ett ännu större ras i industriproduktionen totalt. 

Även tjänsteproduktionen minskade kraftigt i april, men fallet var inte lika djupt som för industrin, 8,2 procent jämfört med motsvarande period i fjol, kalenderkorrigerat. Det djupaste fallet för tjänstesektorn kom redan i mars, med nära 6 procent från februari, säsongsrensat. Fallet fortsatte i april med en ytterligare minskning med cirka 3 procent från mars. För handeln var nedgången dock större i april än i mars, särskilt för bilhandeln som minskade med 22 procent, säsongsrensat från mars. Även för partihandeln var fallet djupare i april än i mars. Redan i mars var nedgången för hotell och restaurang brutal, cirka 34 procent från februari. I april följde en ytterligare nedgång med cirka 5 procent jämfört med mars. Även för de tungt vägande företagstjänsterna kom en större nedgång i april, efter den redan sedan tidigare svagare utvecklingen i samband med konjunkturnedgången under förra året. 

I veckan kom även inköpschefsindex för industrin respektive tjänstesektorn för maj som visserligen visar små metkrokar uppåt, men som tyder på en fortsatt mycket lägre produktionsnivå i maj jämfört med för ett år sedan, se diagram nedan. PMI-index under 50 betyder minskad produktion, men säger inte i vilken grad. Om vi samkör SCB:s hårda data för produktionen med PMI indikerar de små metkrokarna för maj att industrins produktion ändå kommer visa kraftigt minus i maj, möjligen kring 15 procent minus i årstakt och tjänstesektorn en minskning kring 6 procent. Dessa siffror är inte vår egen bedömning, men vi vill ändå peka på att PMI-siffrorna för maj indikerar fortsatt mycket låg produktionsnivå jämfört med pre-corona.

Den kraftiga nedgången för både industri- och tjänstesektorn i april och maj talar för att vi kommer bevittna den största nedgången under andra kvartalet i år i svensk ekonomi, som väntat. En gradvis återstart inom de mest drabbade branscherna av restriktioner, leveransstörningar och kraftigt minskad efterfrågan i samband med Coronakrisen väntas visa en långsam väg tillbaka till de produktionsnivåer som rådde innan krisen (se vidare Teknikföretagens konjunkturbedömning från maj).

Små ljuspunkter för vissa branscher

Extra frågor [1] till företag som ingår i KI-barometern visar att omsättningen har minskat kraftigt inom både tjänstesektorn och tillverkningsindustrin under maj månad och i ungefär lika stora andelar av företagen under första halvan som under andra halvan av maj. Den senaste undersökningen, med insamling av svar från företagen i slutet av maj, visar ändå vissa ljuspunkter för vissa branscher om man jämför med utvecklingen i början av maj. 

Inom tillverkningsindustrin har omsättningen minskat för 71 procent av företagen, både under den första som den andra halvan av maj. Andelen med minskad omsättning var störst inom investeringsvaruindustrin och den ökade dessutom från 86 procent till 90 procent av företagen under andra halvan av maj. Konsumtionsvaruindustrin liksom byggindustrin har drabbats i relativt mindre omfattning av minskad omsättning i samband med Coronakrisen. 

En tredjedel av industriföretagen som helhet uppger att omsättningen har minskat med upp till 25 procent de senaste två veckorna och 1/4 av företagen att den minskat ännu mer, med 26-50 procent. 

Inom tjänstesektorn uppgav 75 procent av företagen att omsättningen har minskat de senaste två veckorna i maj. Hotell- och restaurangbranschen är en av branscherna som har drabbats relativt hårt av restriktionerna som införts för att begränsa smittspridningen av COVID-19. 46 procent av företagen inom denna bransch uppger att omsättningen har minskat med mer än 75 procent under de senaste två veckorna, en lite mindre andel jämfört med första halvan av maj då den låg på 50 procent av företagen.

Att restriktionerna i samband med smittspridningen påverkat i stort sett samtliga branscher inom näringslivet negativt är förväntat, men det går att urskilja vilka branscher som drabbats relativt hårt och om läget förändrats något över tiden. KI:s extrafrågor visar exempelvis att drygt 1/5 av industriföretagen i slutet av maj ansåg att det finns en risk för att verksamheten kan behöva avvecklas utifrån nuvarande situation. Det är en något mindre andel än i mitten av maj då den uppgick till 30 procent av företagen. 

Det är framför allt vissa branscher inom tjänstesektorn som har stört risk för nedläggningar så här långt i Coronakrisen, som resebyråer och researrangörer, personaluthyrning och hotell och restaurang. Risken är också relativt hög för konsulter till företagsledning samt reklambyråer. Risken har dessutom ökat för exempelvis arkitekter, från 22 procent till nära hälften av företagen, alltså bara på ett par veckor. 

Däremot har risken minskat något inom sällanköpshandel där en mindre andel av företagen, 1/3, anger att det finns någon risk för nedläggning jämfört med 44 procent i mitten av maj. En minskad risk märks också för partihandel med hushållsvaror, internethandel samt detaljhandel i varuhus eller stormarknad med ett brett sortiment. Den sistnämnda förbättringen kan tyda på en vändning uppåt i maj inom detta segment från den tidigare klara nedgången i mars och april enligt annan statistik, en liten ljuspunkt i mörkret.

Lena Hagman, ekonom



[1] Konjunkturinstitutet har ställt extra frågor till de drygt 5 500 företag som ingår i Konjunkturbarometern, dels hur deras omsättning har påverkats de senaste två veckorna samt hur de bedömer risken för att deras verksamhet kommer att behöva avvecklas. Konjunkturinstitutet kommer under maj–juni ställa samma frågor varannan vecka till företagen. Anledningen är det stora behovet av ytterligare aktuell information om COVID-19-pandemins ekonomiska effekter på näringslivet.