EU:s återhämtning måste främja långsiktig konkurrenskraft

Publicerad 17 juli 2020

Takten på den ekonomiska återhämtningen i Sverige är nära sammankopplad med återhämtningen i övriga Europa. Det är därför avgörande att snabbt nå en överenskommelse om EU:s långtidsbudget och ett gemensamt återhämtningspaket. Dessa utgör en möjlighet för Europa att komma stärkt ur krisen, men missriktade medel riskerar att leda till en snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden.


Idag inleds EU-toppmötet då EU:s långtidsbudget och återhämtningspaket ska avhandlas. Än finns det stora motsättningar mellan de fyra, budgetrestriktiva så kallade frugala länderna – däribland Sverige – och den tysk-franska linjen som ligger till grund för EU-kommissionens förslag. Debatten har hittills främst fokuserat på storleken på budgeten, fördelningen av återhämtningsmedel samt dess andel lån kontra bidrag. Diskussionen om hur medlen ska användas, styras och återrapporteras är minst lika viktig och kommer få stor inverkan på svensk industris konkurrenskraft.

EU:s inre marknad är svenska företags hemmamarknad. Det ligger därför i Sveriges egenintresse att vidhålla en konstruktiv hållning i förhandlingarna för att bidra till en stark återhämtning i övriga Europa. Samtidigt finns det risker med att återhämtningspaketet i dess nuvarande form snedvrider konkurrensen på den inre marknaden, vilket missgynnar mindre länder som Sverige med en stor andel små- och medelstora företag.

Inom ramen för EU:s industripolitik ämnar EU-kommissionen göra politiskt identifierade och statligt finansierade sektoriella satsningar på utvalda, industriella ekosystem och nyckelteknologier för att stärka Europas strategiska autonomi och teknologiska suveränitet. Detta är något som även återfinns i den återhämtningsfond som kommissionen nu har lagt fram.

EU:s återhämtningspaket är alltså nära sammankopplat med den industristrategi EU-kommissionen presenterade i mars i år. Industristrategin har ännu inte förankrats varken hos medlemsstaterna eller i EU-parlamentet. EU:s återhämtningspaket kan därav cementera strukturer i industristrategin som saknar politisk legitimitet och föregå förhandlingarna i principiellt viktiga frågor för svensk industri.

För att blidka den frugala fyran att godkänna återhämtningsplanen kom det Europeiska rådets ordföranden Charles Michel med ett kompromissförslag i förra veckan. Återigen ligger fokus på storleken på förslaget, snarare än hur medlen ska brukas. Även fördelningen mellan lån och bidrag är oförändrad. En större andel lån skulle möjliggöra att villkora medel mot efterlevnad av EU:s regler och genomförandet av EU-gemensamma prioriteringar. I förslaget minskas även budgeten för forskning och innovation samtidigt som stöd för jordbruk och regional utveckling lämnas intakt. Detta i direkt motsats till svensk industris intressen.

Europa behöver en modern, innovationsvänlig och framåtblickande budget. Takten på återhämtningen är avgörande, men även att vi gemensamt inom EU nyttjar möjligheten till grön och digital omställning för att främja näringslivets långsiktigt globala konkurrenskraft. Svensk välfärd bygger på att vi har innovativa företag och en stark samverkanskultur, vilket gynnas av horisontella satsningar på forsknings- och innovation. Program som Horizon Europe – där utvecklingsprojekt sker mellan olika aktörer i Europa och globalt baserat på öppen konkurrens – möjliggör såväl att nya innovativa lösningar kommer snabbare samhället tillgodo liksom långsiktigt stärker europeiska företags konkurrenskraft.

Trots att forskning och innovation är den långsiktiga lösningen på likväl pandemin som vår tids globala utmaningar sker det just nu en omprioritering från horisontella ramprogram till riktade statsstöd. Budgetförslaget för Horizon Europe var ursprungligen 83,9 miljarder euro, som nu har skurits ned till 75,9 miljarder euro. Parallellt trycker EU, pådrivet av främst Tyskland och Frankrike, på för att öka möjligheterna till statsstöd för marknadsnära innovation, vilket gynnar företag i länder med stora statsbudgetar. Sammantaget riskerar detta på sikt att öka skillnader mellan medlemsländerna istället för att stärka det europeiska samarbetet.

Politikens roll är inte att skapa tillväxt, utan snarare att undanröja hinder för företagen att växa sig starka och konkurrera på världsmarknaden. Detta kräver kraftfulla satsningar på forskning och utveckling, ett innovationsvänligt regelverk anpassat efter nya teknologier, och en ambitiös frihandelspolitik som underlättar för företagen att sprida sina innovationer världen över. Därtill måste en politik för en återstart av ekonomin ske i nära dialog med de främst berörda, nämligen näringslivet.

Inför EU-toppmötet har Teknikföretagen därför framhållit att utformningen av förslagen måste värna den inre marknadens funktionssätt. Alternativet är att EU:s komparativa fördel undermineras och i förlängningen så även den europeiska industrins globala konkurrenskraft.

Joel Jonsson, ansvarig EU:s inre marknad och handelspolitik på Teknikföretagen

Charlotte Andersdotter, chef Teknikföretagens Brysselkontor