Ambitiös kompetens-, innovations- och forskningspolitik viktigare än någonsin

Publicerad 30 april 2020

Industrirådets medlemmar har idag skickat ett gemensamt inspel till regeringen för att lyfta vikten av en ambitiös kunskaps-, innovations- och forskningspolitik under coronakrisen och i takt med att samhällets och ekonomins återhämtning kan inledas.

Maria Rosendahl, enhetschef för kompetensförsörjning och digitalisering på Teknikföretagen.

– Sverige och världen står inför vad som kan komma att bli en historiskt djup lågkonjunktur. Akut handlar det om att rädda lönsamma företag från konkurs. Samtidigt som vi måste hantera de akuta frågorna måste vi hålla i det långsiktiga tänkandet. Där är frågorna kring kompetensförsörjning, forskning och innovation avgörande, säger Maria Rosendahl, enhetschef för kompetensförsörjning och digitalisering på Teknikföretagen.

Några av de förslag som Industrirådet föreslår i det inspel som överlämnats till regeringen idag, är av särskilt stor vikt för teknikföretagens medlemmar.

1. Tillgängliggör högskolans resurser 

Många relevanta utbildningar och kurser finns redan idag, men de behöver anpassas och modifieras. Det arbete som nu görs på lärosätena med att digitalisera kursutbudet bör utnyttjas för att möjliggöra för fler företag och individer att ta del av det. Regeringen bör därför ge universitet och högskolor särskilda resurser för att snabbt tillgängliggöra befintliga utbildningar på distans och i modulform för yrkesverksamma. 

Resurstilldelningen till högskolan behöver förändras för att ge lärosätena bättre ekonomiska förutsättningar att möta yrkesverksammas behov av relevant och flexibelt tillgänglig utbildning.

Många av de utbildningar som finns idag når inte fram till de företag eller individer som skulle dra stor nytta av dem, vilket gör att resurser blir outnyttjade. Det saknas en samlad bild/plattform av tillgängligt och relevant utbud. Vi anser att det finns behov av att samla information om kurser från offentligt utbildningssystem, privata aktörer, institut, företagsutbildningar och andra initiativ på en plattform.

2. Validering 

För att utbildning ska kunna ske tids- och resurseffektivt är det nödvändigt att bygga vidare på den kompetens den anställde redan har utvecklat inom arbetslivet. En väl fungerande validering är en avgörande betydelse för att fler ska kunna utveckla sin kompetens, ställa om till nya kompetenskrav eller byta jobb.

Inom ramen för Svensk Industrivalidering har industrins parter tillsammans byggt upp en nationellt sammanhållen struktur för genomförande av branschvalidering. Utbildningsinsatser kan därmed riktas rätt oavsett om det handlar om kompetensutveckling för befintliga anställda eller individer i omställning. Vi föreslår en insats som skapar ekonomiska förutsättningar för företagen och anställda att få handledning, stöd för genomförande av branschvalidering samt efterföljande utbildningsinsatser för de anställda.

3. Kostnadslättnader för företag som investerar i kompetenshöjning

Utbildningsinsatser är förknippade med stora kostnader för företagen, främst i termer av utebliven produktion och lönekostnader. Vid korttidsarbete frigörs tid som ger möjlighet till mer omfattande kompetensutvecklingsinsatser än i normalkonjunktur. Det behövs statligt stöd för att använda den frigjorda tiden inom korttidsarbete på ett sätt som stärker framtida konkurrenskraft. Vi menar att regering och riksdag därför bör genomföra det förslag som finns i den statliga utredningen om korttidsarbete (SOU 2019:10) om stöd för validering och kompetensåtgärder i samband med korttidsarbete. 

4. Inrätta en parlamentarisk forsknings- och innovationsberedning för en ambitions, långsiktig och robust forskningspolitik

Långsiktig och ambitiös FoI-politik är en av grundstenarna i Sveriges specialisering som kunskapsnation och en avgörande faktor till att världsledande företag har sin verksamhet i Sverige. Med en fyraårig Forsknings- och Innovationsproposition till hösten är det kanske mer viktigt än någonsin att ambitionsnivån för Sveriges roll i forskning och teknisk utveckling inte lider skada av den innevarande krisen. Vi ser behov av en blocköverskridande parlamentarisk FoI-beredning som trots kris säkerställer att Sverige inte frångår ambitionen att vara en ledande kunskapsnation.   

5. Erbjud flexibilitet och generositet i offentliga FoU-program där näringslivet deltar

Fortsätt utbetalningar enligt plan i beviljade projekt, även om upparbetningstakten minskar och projekten drar ut på tiden, för att undvika att pengar riskerar att frysa inne och för att säkerställa forskningsutförares kassaflöden. Öka flexibiliteten vad gäller deadlines för att öka möjligheterna att komma in med projektansökningar. 

Den ekonomiska krisen i näringslivet kan också innebära att företagen har svårt att teckna långa avtal om medfinansiering. Därför måste offentliga anslagsgivare vara beredda på att utforma projekt med mer flexibla, korta projekttider med option till förlängning.

6. Förläng och förstärk de strategiska innovationsprogrammen 

Nya satsningar bör ske inom områden där näringslivets forskning och utveckling har drabbats särskilt hårt av krisen. De strategiska innovationsprogrammen är inriktade mot att möta industriella behov genom att i samverkan med akademi och institut bygga upp strategiskt viktig kunskap, verka för test och demonstration och tillgängliggöra kunskapen, inte minst för små och medelstora företag. Teknikföretagen anser att programmen måste stärkas och ges en ännu större roll i det läge vi befinner oss i nu.

Läs Industrirådets inspel i sin helhet här.