Teknikföretagen i möte om konfliktmineraler

Publicerad 9 juli 2019

Den 12 juni arrangerade Teknikföretagen ett möte med Utrikesdepartementet, civilsamhället och EU-kommissionen för att diskutera EU:s förordning 2017/821 syftande till ansvarsfull mineralutvinning.

Bilder från mötet. Till höger: Anders Östergren, ansvarig för produktsäkerhet på Teknikföretagen, talar under mötet.

Therese Sjöström från organisationen SWEDWATCH inledde mötet med en global utblick på temat ”Risker inom utvinningsindustrin”. Presentationen visade att dagens utvinningsindustri består av uppskattningsvis ca 7 miljoner industriella gruvor och så mycket som 100 miljoner småskaliga (artisala) gruvor. Denna ger oss mycket av de råvaror som fordras för dagens levnadsnivå och även är en stor jobbskapare världen över. Men gruvverksamhet är även en sektor med ett av de mest negativa fotavtrycken vad avser klimat, biologisk mångfald och mänskliga rättigheter.

Utöver klimat och miljöproblematiken visade SWEDWATCH att gruvdriften världen runt kopplas ihop med en lång rad av andra problem såsom barnarbete, slavliknande arbetsförhållanden, land dispyter, hälsoproblem och väpnade konflikter. Utöver de så uppmärksammade och i EU-förordningen utpekade mineralerna (3TG) finns det problem med en lång rad mineraler såsom t.ex. talk o ädelstenar från Afghanistan, kol och platina i Colombia och jade från krigshärjade områden i Mynamar.

SWEDWATCH och civilsamhällets uppmaning till regeringar och näringslivet är därför att bredda blicken utanför EU:s förordning om 3TG och ställa krav på EU nivå om obligatoriskt Human Rights Due Diligence (tillbörlig aktsamhet) i leverantörskedjan.

Joakim Wohlfeil från Diakonia belyste hur det svenska civilsamhället har en god bild av situationen på plats i t.ex. DRC genom t.ex. Ekumeniakyrkan som i år varit aktiva sedan 150 år på plats. Att SWEDWATCH siffror om småskaliga gruvor innebär att dessa utgör en viktig inkomstkälla och hopp för långt över 100 miljoner människor inom Artisinal gruvdrift. Detta faktum utgör en stor utmaning när vi i den utvecklade världen skall diskutera och försöka vidta rätt åtgärder för att bygga demokrati och hållbar mineralutvinning i dessa områden. För att förbättra förutsättningarna på plats menar Diakonia att det krävs ett litet ett bredare perspektiv än bara en strikt efterlevnad av EU-förordningen. Ett perspektiv som omfattar såväl stimulans av efterfrågan på hållbart utvunna mineraler, information till köpare och konsumenter som underlättar val samt fortsatt och utvecklad samverkan med civilsamhället och näringslivet.

Mårten Westrup från EU-kommissionens generaldirektorat för Handel påminde deltagarna om att EU:s förordning 2017/821 om tillbörlig aktsamhet i leveranskedjan avseende de sk. 3TG mineralerna är resultatet av en politisk kompromiss mellan Kommissionen/EU parlamentet och Rådet och att det därmed kan ses som en seger att en lag slutligen kom på plats. Mårten informerade om att EU-kommissionen nu arbetat fram en stor del av de implementerande akter som krävs för att förordningen i sin helhet kommer att kunna träda ikraft den 1 januari 2021. Så finns t.ex. nu en vägledning för hur bedömning och godkännande av de olika frivilliga industriinitiativ som redan finns på plats såsom t.ex. RMI. Vidare har man i färd med att upphandla den konsultstudie som kommer att ligga till grund för upprättande av listan över konfliktdrabbade- och högriskområden (CAHRA:s) och att man räknar med att kunna presentera en första lista i januari 2020.

Ett annat initiativ är arbetet med den Transparancy Databasen som kommer att göra det möjligt för de företag som inte träffas direkt av förordningen att på ett enkelt sätt visa för kunder och marknaden vilka frivilliga åtaganden man gör inom området. T.ex. rapportera resultatet av Due Dilligence aktiviteter i leverantörskedjorna. Man kommer även ta fram ett särskilt utbildningsmaterial i form av webbseminarier om förordningen och hur man genomför Due Dilligence riktad mot små och medelstora företag.

Utrikeshandelsminister Ann Linde gav en bild av regeringens arbete med att stödja lagstiftningens tillkomst samt beskrev några av de sätt som regeringen ser som möjliga vägar för att stimulera de svenska företagens engagemang i frågan om ansvarsfull mineralutvinning. Linde berättade hur den svenska regeringen under lång tid stöttat OECD:s arbete med hållbar mineralutvinning och framtagande av bl.a. vägledningen för tillbörlig aktsamhet. Minister Linde underströk också för de församlade företagen att den kommande EU lagstiftningen inte omfattar Kobolt men att brytningen av denna och dess effekter bör beaktas i en seriös bedömning av sin leverantörskedja och eller åtföljande hållbarhetsredovisning.

Som ett led i att stimulera företagens frivilliga rapportering nämnde minister Linde att regeringen kommer granska den nuvarande exportstrategi utifrån ett bredare hållbarhetsperspektiv med grund i Agenda 2030.