Sveriges tjänstesektor följer exportindustrin i konjunkturnedgången

Publicerad 3 juli 2019

Inköpschefsindex för privata tjänstesektorn fortsatte att falla i juni, till 49,9, och nådde den lägsta nivån på sex år, enligt Swedbank/Silf. PMI-tjänster har gradvis fallit från en toppnivå hösten 2017, och nedgången accentuerades mot slutet av 2018. Fallet har därefter fortsatt i år, vilket hör samman med allt svagare efterfrågan för stora delar av tjänstesektorn. I juni bidrog minskad orderingång mest till nedgången i PMI, då orderingången hamnade under 50-strecket för första gången på tre år.

Lena Hagman, ekonom, Teknikföretagen.

Den allt svagare konjunkturen för tjänstesektorn i Sverige avviker hittills i år från motsvarande i euroområdet, vars tjänstesektor hållits uppe relativt väl, se diagram. I Sverige har tjänstesektorn däremot följt den nedåtgående trenden i industrin sedan förra året, se diagram.

En viktig förklaring till nedgången för Sveriges tjänstesektor är att tillväxten för de tungt vägande företagstjänsterna[1] bromsat in och dragit ned tillväxttakten för tjänstesektorn totalt.  Dessa företagstjänster väger emellertid ungefär lika tungt i euroområdet som i Sverige. Deras andel av ekonomins totala förädlingsvärde är 11,9 procent i Sverige, att jämföra med 11,3 procent i euroområdet.[2] Den markanta nedgången för tillverkningsindustrins PMI i euroområdet, som i år fallit under index 50 och indikerar minskad produktion, talar för att även PMI-tjänster kommer att försvagas med viss eftersläpning, då företagstjänster väger tungt även inom euroområdets produktion.

Företagstjänster har normalt nära koppling till exportindustrin. Sveriges företagstjänster väger tungt som leverantörer till exportindustrin och påverkas indirekt av svagare efterfrågan för industrin. Dessutom har exporten från företagstjänster ökat sin andel av Sveriges export och påverkas därmed i ökad grad av efterfrågan på exportmarknader.[3] I Sverige har branscher som arkitekter och teknikkonsulter också påverkats av de fallande bostadsinvesteringarna från förra året, som fortsätter att falla i år.

SCB:s månadsstatistik över tjänsteproduktionen i Sverige har också visat att tillväxten inom företagstjänster bromsat in rejält sedan slutet av förra året, och bidrar i år betydligt mindre till tjänstesektorns produktionstillväxt jämfört med tidigare.

Den starka kopplingen mellan industrin och tjänstesektorn i Sverige återspeglas av konjunkturindikatorer som exempelvis PMI, se diagram nedan.

Även om företagstjänsternas andel av Sveriges totala produktion är ungefär lika stor som motsvarande andel i euroområdet avviker Sverige med en relativt mycket större andel sysselsatta inom hög- och mellanteknologisk industri samt kunskapsintensiv tjänsteproduktion jämfört med euroområdet. Sverige har högst andel av alla EU-länder, 58,1 procent av den totala sysselsättningen. Motsvarande andel inom euroområdet låg förra året på 46,4 procent. Inom EU totalt uppgår andelen till 46,1 procent, se diagram nedan.

Sveriges produktion bygger med andra ord i större omfattning på högkvalificerad arbetskraft och att tillväxten i högre grad beror på att det finns tillräcklig tillgång på kompetens för den högteknologiska samt kunskapsintensiva produktionen. Så gott som samtliga länder inom EU visar att andelen sysselsatta inom hög- samt mellanteknologisk industri och kunskapsintensiv tjänsteproduktion stigit under de senaste tio åren och därmed fått ökad betydelse i ekonomin. 

Tydliga tecken på att avmattningen i omvärldens tillverkningsindustri sprider sig till svensk industri och tjänstesektor talar för en allt tydligare inbromsning i Sveriges BNP-tillväxt i år. Den kraftiga inbromsningen av världsmarknadstillväxten som fortsatt i år dämpar både industrins- och tjänstesektorns produktionsutveckling och export och därmed den totala tillväxten.

Lena Hagman, ekonom, Teknikföretagen

[1] Här avser vi företag inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik samt inom uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster.
[2] Enligt nationalräkenskaper för år 2018, Eurostat.
[3] Se vidare ”Sveriges exportsektor växer”, Teknikföretagen, april 2019.