Sverige: Svag tillväxt och stigande arbetslöshet i korten

Publicerad 30 augusti 2019

Konjunkturinstitutets barometer för juli bekräftar den bild som Teknikföretagen målade upp redan i början av 2018. Den svenska tillväxttoppen passerades redan i början av förra året och ekonomin har sedan gradvis svalnat av, om än med viss ryckighet.


Det är nu uppenbart att den rekyl som inträffade i slutet av 2018 var av tillfällig art och inte en signal om fortsatt hög tillväxt (se bilden nedan till vänster). Vår bild har länge varit att det stora gap som öppnats upp mellan BNP-tillväxt och KI-barometern under senare år med all sannolikhet kommer att slutas uppifrån-och-ner, i takt med att den globala avmattningen obönhörligen sprider sig till Sverige.

KI-barometern en otillförlitlig indikator

Teknikföretagen har vid ett flertal tillfällen betonat att KI-barometern inte är ett tillförlitligt prognosverktyg. Exempelvis är barometern i första hand en samtida indikator och säger inte så mycket om framtiden. Den senaste tiden ras i barometern är således i första hand en bekräftelse på det något som syns i hårda data.

Dessutom har barometern haft en systematisk slagsida: Med visst undantag för rekylen efter finanskrisen 2010 har barometern överskattat kraften i uppgångarna (se de skuggade områdena i bilden ovan till vänster). En förklaring kan vara att respondenterna/företagen drabbas av eufori när ekonomin vänder upp och överskattar tillväxten. Däremot ser vi inte samma dramatiska fall i barometern relativt den ekonomiska aktiviteten under avmattningarna vilket, med motsvarande argument, tyder på att företagen har mer realistiska perspektiv i samband med att konjunkturen vänder ner.

Trots slagsidan har KI-barometern ofta varit en relativt god riktningsindikator; en stigande barometer har signalerar accelererande BNP, etcetera. Under åren 2015-2018:Q3 levererade dock inte barometern heller i detta avseende: BNP bromsade ordentligt under perioden samtidigt som barometern steg mot rekordhöga nivåer. Hade historiska samband gällt borde BNP vuxit med 5-7 procent istället för de 1,5-4 som var fallet under dessa år.

Ett annat tydligt fenomen som Teknikföretagen påpekat är att de kvantitativa implikationerna av KI-barometern varierat kraftigt över tid (se bilden ovan till höger). Exempelvis tydde värdet 100 på barometern i mitten av 00-talet på en BNP-tillväxt omkring 3,5 procent. Idag signalerar KI=100 istället bara omkring 1,5 procent.

Eftersom värdet 100 för barometern ska tolkas som ekonomins normaltillstånd är det varierande sambandet mellan BNP-tillväxt och barometern fullt naturligt. De senaste åren har potentiell BNP-tillväxt fallit kraftigt, såväl i Sverige som global, något som Teknikföretagen har benämnt Den Nya Normalen. I bilden ovan till höger fångas detta upp av att estimatet för svensk potentiell tillväxt fallit från en bra bit över tre procent till 1,5-2 procent. Det är också slående hur nära banorna har utvecklats för tillväxtpotentialen och KI-barometerns ”normaltillstånd”.

Svag BNP-tillväxt och stigande arbetslöshet i korten

Vad ska vi då, enligt KI-barometern, förvänta oss av svensk BNP-tillväxt för den närmaste framtiden? Julinoteringen på 94,9, som i mitten av 00-talet indikerade en BNP-tillväxt på 2,8 procent, pekar idag på en tillväxt på ca 0,5 procent. Sammantaget måste man således ta KI-barometern och för den delen flertalet andra konjunkturindikatorer som inköpschefsindex etcetera, med betydande skopor natriumklorid: de har ett visst kvalitativt värde – pekar ofta ut riktningen - men mycket begränsat kvantitativt värde – de säger mycket lite om tillväxttakter.

Med tanke på den globala utvecklingen talar mycket lite för att botten har nåtts för svensk tillväxt samtidigt som vi vet att arbetsmarknaden reagerar på BNP-tillväxten med betydande fördröjning. Även med tanke på det kraftiga fallet i potentiell BNP-tillväxt de senaste 10-15 talar detta för att svensk arbetsmarknad står inför en betydande försvagning framöver, med snabbt vikande sysselsättningstillväxt och stigande arbetslöshet.

Arbetslösheten har redan börjat stiga men det gäller främst för utrikes födda, arbetslösheten bland inrikes födda är fortfarande rekordlåg (se bilden ovan till vänster). Emellertid har sysselsättningen bland inrikes födda redan börjat falla enligt SCB:s trendjusterade mått (se bilden ovan till höger). Allt tyder därför på att den lilla metkroken i arbetslösheten för inrikes födda indikerar första fasen i en utdragen och betydande uppgång. Det är fullt möjligt att arbetslösheten drar upp emot åtta procent redan under 2020.

Mats Kinnwall, chefekonom, Teknikföretagen