Svensk industri positiv till ny energiöverenskommelse

Publicerad 15 maj 2019 Kontaktperson: Jennie Cato

Den 14 maj 2019 meddelade Moderaterna och Kristdemokraterna att kärnkraften inte kan utelämnas i en ny energiöverenskommelse. Ett tungt vägande skäl, menar de, är behoven i den industri- och transportsektor som i allt större utsträckning blir elektrifierad – och kräver ett energisystem med leveranssäkerhet.


Ur den svenska teknikindustrins perspektiv lyfter Moderaterna och Kristdemokraterna en rättmätig kritik gentemot gällande överenskommelse. Leveranssäkerhet är en kärnfråga för industrin, samtidigt kan en bredare överenskommelse – med fler partier – stärka långsiktighet och förutsägbarhet för marknadens aktörer. I övrigt vill Teknikföretagen lämna följande kommentarer till Moderaternas och Kristdemokraternas föreslagna nio punkter:

  • En uppdaterad överenskommelse måste bygga på en välgrundad analys av hur energisystemet ska se ut och fungera efter 2045. En bred överenskommelse som kan ge långsiktig förutsägbarhet är av stor vikt för industrin.
  • Vid sidan av leveranssäkerhet är totalkostnaderna för systemet en kärnfråga för industrin – konkurrenskraftig totalkostnad måste vara vägledande för en ny överenskommelse.
  • Sverige kommer behöva en mix av alla koldioxidfria kraftkällor i kombination med modern teknik inom digitalisering och flexibilitet som möjliggör kostnadseffektiva och robusta system. Stimulera utvecklingen av fjärde generationens kärnkraft samt små modulära reaktorer (SMR).
  • Att utreda effekt- och kapacitetsfrågor är bra. Tillståndsprocesser och planering av utbyggnader och investeringar måste ske i samspel med industrins behov, samt i relation till transportpolitiken.
  • Om vi ska nå transportutsläppsmålen till 2030 och klimatpolitiska målen till 2045 måste en enig politik snabbt men precist utreda och precisera hur vi på kort tid och med mesta möjliga nytta ska investera i energi- och transportsystemen. I den svenska teknikindustrin finns en rad färdiga lösningar – det som saknas är politiska beslut för infrastruktursatsningar som på allvar adresserar problemen.
  • Utvecklingen av elmarknaden är central – att prissätta nyttorna i systemet kan rikta investeringar bättre dit där de behövs. Exempelvis kärnkraft eller lösningar på el- och energilager. Effekterna måste dock analyseras – leder en ny marknadsstruktur till högre totalkostnader, och hur kan i så fall den konkurrensutsatta industrin kompenseras för att upprätthålla Sveriges konkurrenskraft?