Strut-utredningen saknar konkreta förslag

Publicerad 25 februari 2019

Kompetensförsörjningen är en ödesfråga för Sveriges gemensamma välfärd och konkurrenskraft. Högskolan har en avgörande roll för att möta kunskaps- och kompetensbehoven. Därför behöver vi en resurstilldelning som ger universitet och högskolor incitament att möta arbetsmarknadens och yrkesverksammas behov. Tyvärr tvingas vi konstatera att behoven i näringslivet har getts en ytterst begränsad betydelse i de förslag som presenterades i utredningen för styr- och resurstilldelning till högskolan (Strut-utredningen). Det skriver Teknikföretagen i Dagens Samhälle tillsammans med Unionen, Jernkontoret, Skogsindustrierna och IKEM - Innovations- och Kemiindustrierna i Sverige.

Foto: Erik Thor

Kompetensförsörjningen är en ödesfråga för Sveriges gemensamma välfärd och konkurrenskraft. Högskolan har en avgörande roll för att möta kunskaps- och kompetensbehoven. Därför behöver vi en resurstilldelning som ger universitet och högskolor incitament att möta arbetsmarknadens och yrkesverksammas behov. Tyvärr tvingas vi konstatera att behoven i näringslivet har getts en ytterst begränsad betydelse i de förslag som presenterades i utredningen för styr- och resurstilldelning till högskolan (Strut-utredningen).

Industrins konkurrenskraft och tillväxt bygger i hög grad på medarbetare med kvalificerad kompetens. Industrin är den sektor som investerar mest i forskning och utveckling, men den växande kompetensbristen hämmar industriföretagens tillväxt och jobbskapande. Digitalisering och teknikskiften driver dessutom utvecklingen mot nya affärsmodeller och stora strukturomvandlingar på arbetsmarknaden. Det skapar enorma möjligheter samtidigt som konkurrensen på den globala marknaden är större än någonsin och Sverige successivt tappar i kunskapsförsprång och investeringsattraktion.

Styr- och resursutredningen har presenterat förslag i rätt riktning, men det finns många frågor som blir obesvarade. Vi saknar konkreta förslag och ekonomiska incitament som ger lärosätena rätt förutsättningar att bidra till kompetensförsörjningen samt de samhällsutmaningar som Sverige står inför. Utredningen uppmärksammar betydelsen av samverkan och föreslår att samverkansuppdraget i högskolelagen breddas så att det även inbegriper utbildning. Det är bra, samverkan är centralt för kvalitet och relevans och en förutsättning för kompetensförsörjning. Men vi saknar konkreta förslag för hur samverkan mellan lärosätena och med näringslivet ska stärkas.

Utredningen föreslår att universitet och högskolor ska få ett tydligt ansvar för yrkesverksammas fortbildning och vidareutbildning, och att den prestationsbaserade ersättningen, som missgynnat utbudet för yrkesverksammas vidareutbildning, tas bort. Det är viktigt, men detta behöver kompletteras med åtgärder som ger universitet och högskolor verkliga incitament att möta behoven av vidareutbildning och omställning.

Utredningen menar att större basanslag ger lärosätena svängrum att fatta strategiska beslut angående långsiktig inriktning och prioriteringar. Men vi ställer oss frågande till om det bara handlar om pengar. Vi är tveksamma till att minskad konkurrensutsättning av medel skulle leda till en ökad kvalitet.

Om regering och riksdag menar allvar med att man vill se ett system som ger universitet och högskolor möjligheter att möta samhällsutmaningar måste de ge ekonomiska incitament för lärosäten att faktiskt samverka med samhället. Omvärldsutvecklingen tar inte paus. För att vi inte ska tappa ännu mera tid och fart behöver utredningens tankar vidareutvecklas och konkretiseras, och vi från industrin ser fram emot att bidra bland annat med följande förslag:

  • Skapa styrmedel så att systemet i större utsträckning orienterar sig mot arbetsmarknadens behov och möjligheter. Utbildnings- och forskningssamverkan är en grundförutsättning för detta.
  • Bredda förslaget om särskilda insatser för vissa utbildningar. Att läget är akut för lärare och sjuksköterskor har utredningen själv konstaterat. Vi kan konstatera att det är akut för ingenjörer också, och det finns fler grupper där särskilda insatser behövs.  
  • Komplettera utredningens förslag att ge universitet och högskolor uppdrag i högskolelagen att ansvara för fortbildning och vidareutbildning med incitament för att möta behoven av vidareutbildning och omställning. Exempelvis behöver lärosätena kunna få ersättning för utbildning av yrkesverksamma utanför takbeloppet.
  • Oavsett styrningsmodell krävs en transparent och tydlig resultatuppföljning som bygger på indikatorer. Samt att den analysfunktion som utredningen föreslår får en bred sammansättning och ett framåtriktat synsätt.

Frida Andersson
Expert kompetensförsörjning på Teknikföretagen

Gert Nilsson
Teknisk direktör på Jernkontoret

Jesper Lundholm
Utbildningspolitisk expert på Unionen

Nils Hannerz
Forsknings- och innovationschef på IKEM - Innovations- och kemiindustrierna

Torgny Persson
Forsknings- och innovationsdirektör på Skogsindustrierna

Läs debattartikeln på Dagens Samhälles hemsida här.