Ökad teknikexport under 2018 – fordonsindustrin bidrog starkt

Publicerad 27 februari 2019 Kontaktperson: Robert Tenselius

Exporten av teknikvaror ökade med nästan 11 procent i värde under 2018. Det är främst den positiva utvecklingen för motorfordonsindustrin som bidragit till ökningen. Knappt hälften av värdeökningen förklaras samtidigt av prisökningar, vilka till stor del förklaras av att kronan försvagats. I volym toppade tillväxten redan 2017. Den svaga konjunkturutveckling som framgår av annan statistik syns dock ännu inte lika tydligt i handelsstatistiken för teknikindustrin. Vi räknar samtidigt med en svagare utveckling framöver. Inte minst räknat i volym – men också i värde. Det sistnämnda avgörs dock i stor utsträckning av hur växelkursen utvecklas.


Teknikhandeln 2018: kraftig ökning som delvis förklaras av högre priser

Under onsdagen presenterades statistik för svensk utrikeshandel. Därmed finns nu uppgifter för branscher och varugrupper även för december 2018 – vilket innebär att vi kan summera teknikhandeln för helåret 2018.

Teknikvaror till ett värde av 667 miljarder SEK exporterades från Sverige under 2018, vilket är en ökning med 10,7 procent från året innan. Ökningen i volym var drygt hälften så stor eftersom exportpriserna för teknikindustrin ökade 3,9 procent jämfört med året innan. Importen av teknikvaror ökade med 9,7 procent i värde till 658 miljarder SEK. Även för importen förklarar prisutvecklingen ungefär hälften av värdeökningen eftersom importpriserna ökade med 4,5 procent. 

En betydande del av värdeökningen förklaras alltså av prisökningar – vilka i sin tur till stor del förklaras av att kronan försvagats. I volym toppade tillväxten för såväl exporten som importen av teknikvaror redan 2017 för att sedan försvagas 2018. Samvarierationen mellan exportprisutvecklingen och växelkursförändringarna syns tydligt i det högra diagrammet ovan där växelkursen definieras av Riksbankens KIX-index – innebärande att kronan mäts mot en korg av andra valutor. 

Handelsbalansen för teknikvaror är något positiv, efter att under två år varit nära noll. För varuhandeln totalt sett uppvisar däremot Sverige ett handelsbalansunderskott på 33 miljarder SEK för 2018. Exporten av teknikvaror utgjorde knappt 47 procent av den totala varuexporten på 1 441 miljarder SEK under 2018. Teknikvarors andel av importen utgjorde 45 procent under året.

Den totala varuexporten från Sverige utvecklades något svagare i värde än teknikexporten under 2018 – och tydligt svagare i volym. Detta inte minst eftersom prisökningarna för varor totalt var betydligt större än för teknikvaror. Att exporttillväxten toppade redan 2017, för att sedan försvagas under 2018, framgår alltså ännu tydligare för den totala varuexporten än för teknikexporten.

Det bör noteras att den redovisade teknikhandeln inte enbart består av svenska teknikföretags försäljning utomland samt av svenska teknikinköp från utländsk industri. Handeln består exempelvis även av produkter som importeras till centrallager i Sverige för vidare export till Norge och Finland etc. Globala värdekedjor innebär dessutom att det finns ett betydande importinnehåll i teknikexporten. Importinnehållet som andel av teknikindustrins bruttoexport är drygt en fjärdedel. Utöver varor exporteras även en hel del tjänster från Sverige, vilket inte beskrivs närmare i detta dokument som fokuserar på varuhandeln. Vi vill dock nämna att teknikindustrin står för en betydande del även av tjänsteexporten från Sverige.

Merparten av teknikhandeln sker med Europa

Även om de stora teknikkoncernerna har en betydande del av sin försäljning runt om i världen så sker mycket av produktionen lokalt på respektive marknad. Därmed exporteras en stor del av det som produceras i Sverige till europamarknaden – som alltså är av central betydelse för utvecklingen inom svensk industri.  

Under 2018 gick hela 68 procent av teknikexporten till europeiska länder. Motsvarande siffra för teknikimporten var ännu större eller 82 procent. I dessa siffror ingår förutom EU och EFTA även andra europeiska länder, däribland Ryssland och Turkiet. Teknikexporten till Europa uppgick till 449 miljarder SEK under 2018. Till EU uppgick den till 348 miljarder SEK, vilket är nästan 12 procent mer än året innan. Inom EU sker merparten av den svenska teknikhandeln med de ”gamla” medlemsländerna i västra Europa. Samtidigt ökade teknikexporten nästan dubbelt så mycket till de ”nya” medlemsländerna i östra Europa under 2018, eller med 21 procent. Utvecklingen förklaras inte minst av en ökad teknikexport till Polen. 

De tre enskilda länder som är Sveriges viktigaste exportmarknader för teknikvaror är Norge, USA och Tyskland, i nämnd ordning. Till Norge exporterades teknikvaror för nästan 72 miljarder SEK under 2018. Andelen av den svenska teknikexporten som gick dit var därmed ca 11 procent. Merparten av exporten till EFTA (se tabellen ovan) går alltså till Norge. Jämfört med året innan ökade exporten till Norge med nästan 16 procent.

Den andra största exportmarknaden är USA dit teknikvaror för nästan 57 miljarder SEK exporterades under 2018. Exportvärdet till USA förblev oförändrat jämfört med året innan, vilket inte minst förklaras av den kraftigt förstärkta dollarn.

Tyskland är den tredje största marknaden för teknikvaror. Jämfört med året innan ökade exporten dit med nästan 16 procent. Även Belgien och Nederländerna hamnar högt på listan som rangordnar de största exportmarknaderna för svenska teknikvaror. Det beror till stor del på att ett antal multinationella företag har logistikverksamhet och produktion i dessa länder och inte på att alla slutanvändare finns i där.

Några andra stora länder till vilka exporten utvecklats starkt under 2018 är Kina och Brasilien. Jämfört med året innan ökade exporten av teknikvaror med nästan 16 procent till båda dessa länder.

Exporten per delbransch – stark utveckling för motorfordonsexporten

De tre varugrupperna motorfordon, maskiner och tele- och elektronikprodukter dominerar teknikexporten från Sverige. Dessa tre grupper dominerar även importen, men i en annan ordning.

Fördelningen mellan investerings-, insats- och konsumtionsvaror inom varugrupperna skiljer sig åt mellan exporten och importen. Skälet är att importen i större utsträckning än exporten består av insats- och konsumtionsvaror. Som vi tidigare nämnt finns även ett betydande importinnehåll i exporten pga globala värdekedjor.

Motorfordonsexporten ökade med 15,5 procent i värde 2018 jämfört med året innan. Den har ökat trendmässigt ända sedan 2016 med en svacka i början på 2018 samt en nedgång mot slutet av året. Motorfordonsexporten uppgick till ca 224 miljarder SEK under 2018.

I varugruppen motorfordon ingår kategorierna personbilar, lastbilar/släpfordon och fordonskomponenter. Personbilsexporten är större än exporten av lastbilar och skillnaden har ökat succesivt sedan 2014. Under 2018 utgjorde personbilar 47 procent av den svenska motorfordonsexporten medan lastbilar/släpfordon utgjorde 22 procent. Ytterligare en stor del, eller 30 procent, utgjordes av fordonskomponenter. Bildelsexporten från Sverige är alltså betydande. Utöver dessa tre undergrupper består 1 procent av motorfordonsexporten av ”övriga motorfordon” vilket bl.a. är motorcyklar. (Uppdelningen är gjord enligt SITC-kvalificeringen på 4-siffernivå).

Maskinexporten från Sverige uppgick till ca 190 miljarder SEK under 2018, vilket är 12 procent högre än året innan. Det var under andra halvan av 2017 som maskinexporten tog fart och den har varit fortsatt stark under hela 2018. En förbättrad europeisk investeringskonjunktur under 2017 är en viktig förklaring till utvecklingen. Maskinexporten domineras av typiska varor från kända industriföretag med verksamhet i Sverige. Den största enskilda kategorin maskiner som exporteras från Sverige är gruv-, bergbrytnings- och byggmaskiner. Därutöver är truckar och lyftanordningar, gas- och ångturbiner, värmeväxlare, kullager, jordbruksmaskiner och kompressorer typiska maskiner som exporteras i stor utsträckning.

Exporten av tele-, elektronikprodukter och instrument ökade med 4,7 procent i värde under 2018 och uppgick till 124 miljarder SEK. Enbart en mindre del av detta är numera teleutrustning. Merparten är istället konsumentelektronik, varav en del är partihandel till andra nordiska marknader. Sammantaget har exporten av tele-, elektronikprodukter och instrument utvecklats svagare än den övriga teknikexporten under flera år.

Exporten av elmaskiner och elektrisk utrustning uppgick till ca 70 miljarder SEK under 2018. Det innebär en ökning med 5,9 procent jämfört med året innan. Exporten fluktuerade dock kraftigt över året, vilket är vanligt för denna varugrupp. Kraftutrustningen som ABB tillverkar bl.a. i Ludvika utgör en betydande del av denna varugrupp.

Metallvaror exporterades sammantaget för ungefär 44 miljarder SEK under 2018. Det var 6,3 procent mer än året innan. Varugruppen metallvaror består till stor del av insatsvaror till andra branscher. Viktiga kunder till metallvaruföretagen finns exempelvis både inom maskin- och fordonsindustri. Dessutom består över en tiondel av metallvaruexporten av produkter som används inom byggindustrin. 

Avslutningsvis

Såväl exporten som importen av teknikvaror ökade sammantaget relativt kraftigt i värde 2018 jämfört med året innan. Det är även tydligt att det är den positiva utvecklingen för motorfordonsindustrin som främst bidragit till exportökningen – även om utvecklingen också varit klart positiv för andra branscher såsom maskinindustrin. Knappt hälften av värdeökningen för såväl export som import förklaras samtidigt av prisökningar – vilka i sin tur till stor del förklaras av att kronan försvagats. I volym toppade tillväxten redan 2017. 

Den svaga konjunkturutveckling som framgår av annan statistik syns dock ännu inte lika tydligt i handelsstatistiken för teknikindustrin, även om värdet för december konsekutivt är lägre än under månaderna dessförinnan. Mot bakgrund av en svagare tillväxt bl.a. för investeringarna på stora exportmarknader räknar vi ändå med en svagare utveckling för teknikexporten framöver. Inte minst i volym – men också i värde. Det sistnämnda avgörs dock i stor utsträckning av hur växelkursen utvecklas framöver.

Robert Tenselius, ekonom Teknikföretagen.

Teknikhandeln definieras i denna text som varugrupperna 25-30 + 32.5 enligt SPIN-klassificeringen. All handelsstatistik redovisas i löpande priser, vilket gör att uppgifterna inte direkt kan relateras till exempelvis produktionsutveckling eller annan statistik som anges i fasta priser/volym.