”Lovande att innovation är högst på agendan när konkurrenskraftsrådet samlas"

Publicerad 27 september 2019

EU:s forskningsministrar möts i Bryssel idag för att diskutera hållbar tillväxt samt forskning och innovations roll i att möta klimatomställningen. Ett välkommet möte anser Teknikföretagen som också förordar att regeringen agerar för att säkra tillräcklig finansiering för forskning, utveckling och innovation inom EU:s budget.

Patrica Kempff, näringspolitisk chef vid Teknikföretagen.

EU:s gemensamma konkurrenskraftråd sammanträder 26–27 september. Fokus vid detta möte är bland annat hur forskning och innovation ska kunna bidra till en klimatomställning.

Regeringen anser att forskning och innovation har en central roll för att driva utvecklingen mot en ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar tillväxt. Inte minst görs bedömningen att det kommande ramprogrammet för forskning och innovation, Horisont Europa, är ett viktigt instrument för att främja och katalysera utvecklingen.

- Det är lovande att innovation är högst på agendan när konkurrenskraftsrådet samlas och att det ses som en nyckelkomponent för att nå hållbar tillväxt, kommenterar Patrica Kempff, näringspolitisk chef vid Teknikföretagen.

Ministerrådet är nu mitt uppe i förhandlingar om hur EU:s budget ska fördelas för 2021–2027. Programmet förväntas skapa 100 000 kunskapsintensiva arbeten och en avkastning på över 10 gånger pengarna per investerad euro över 25 år.

Diskussionen om vikten av innovation har också accentuerats av EU-parlamentet. Parlamentets ståndpunkt är att forskning, utveckling och innovation måste prioriteras i EU:s budget. Denna ståndpunkt har också vunnit stöd hos Europas företag. I en gemensam skrivelse från 93 organisationer som företräder de industrier som idag finansierar majoriteten av forskning och innovation i Europa framhålls vikten av att EU satsar på forskning och innovation om klimatomställningen ska kunna nås.

- Sverige måste aktivt verka för att budgeten för Horisont Europa ges de budgetmässiga ramar som krävs för att leva upp till behovet av ny kunskap och innovation, inte minst vad gäller klimatomställningen. Detta innebär att minst 120 miljarder euro bör avsättas till programmet och att 60 procent allokeras till samarbete där industrin involveras, säger Patricia Kempff.

Det är dock inte bara på europeisk nivå som vikten av forskning diskuteras. Just nu pågår förberedelserna inför nästa forsknings- och innovationsproposition, där ramverket för Sveriges kommande satsningar fastställs.

- Näringslivet finansierar idag ca 70 procent av all forskning och utveckling i Sverige. De innovationer som vi behöver för vår att klara vår klimatomställning är med andra ord beroende av att vår industri fortsätter att göra investeringar. Detta kräver i sin tur att regeringen skickar en tydlig signal om vikten av forskning och innovation. En väsentlig höjning av de offentliga anslagen vore ur detta perspektiv föredömligt – både ur nationellt och europeiskt hänseende, avslutar Patricia Kempff.