Kompetensbristen bromsar produktivitetstillväxten

Publicerad 8 maj 2019

Produktivitetstillväxten i tjänstesektorn väntas bli fortsatt låg i år och nästa år. Det visar Teknikföretagens nya konjunkturprognos, som pekar ut kompetensbristen som en orsak till den låga produktivitetstillväxten. För att kunna trygga industrins kompetensbehov anser Teknikföretagen att Sverige behöver ett högskolesystem som matchar arbetsmarknaden.

Lena Hagman, ekonom på Teknikföretagen, och Frida Andersson, expert kompetensförsörjning på Teknikföretagen.

Teknikföretagens konjunkturprognos visar att den privata tjänstesektorns produktion kommer att växa med omkring 1,5 procent under 2019.

- Vi räknar med att tillväxten kommer att ligga kvar på ungefär samma nivå även under nästa år, delvis till följd av fortsatt svag produktivitetstillväxt. Det här är en följd av den rådande kompetensbristen i tjänstesektorn. Ungefär hälften av sysselsättningen i den privata tjänstesektorn klassas som kunskapsintensiv och består av högkvalificerad arbetskraft, förklarar Lena Hagman, ekonom på Teknikföretagen. 

Arbetslösheten kommer att stiga gradvis under året när konjunkturen bromsar, men Lena Hagman menar att företagen lär behålla kvalificerad personal.

- Vi kan dra lärdom från den föregående finanskrisen. 2009 ökade sysselsättningen inom tjänstesektorn, vilket överraskade prognosmakare. Företagen behöll alltså den arbetskraft som är svår att få tag på under högkonjunktur. Det kan återupprepas under den pågående konjunkturavmattningen, säger Lena Hagman.

Den snabba teknikutvecklingen inom industrin och i övriga samhället kräver ständigt inflöde av ny kunskap. Därför är medarbetarnas kompetens helt avgörande för industrins framtid. Det menar Frida Andersson som är expert inom kompetensförsörjning på Teknikföretagen. 

- Medarbetarnas kompetens är avgörande för att företagen ska kunna realisera möjligheterna och vinsterna med digitaliseringen. Tillgången på rätt kompetens är helt avgörande för industrins framtid, säger Frida Andersson och fortsätter:

- Utbildningsnivån i våra medlemsföretag har förskjutits mot längre utbildningsbakgrund och kompetensväxlingen kommer med största sannolikhet att fortsätta. Därför är det helt avgörande att högskolan kan leverera rätt kompetens till teknikindustrin.

Högskolan behöver rätt förutsättningar för att utbilda för arbetsmarknadens behov. Teknikföretagen anser att högskolans samverkansuppdrag i utbildningen måste förtydligas och att resursfördelningen till universitet och högskolor stimulerar samverkan med näringslivet och samhället.

 - Samverkan ska i högre grad premieras i fördelningen av anslag till lärosätena, därför behöver det finnas incitament som gör att det blir intressant för lärosätena att samverkan med företag. På så sätt kan systemet gagna utbildningar som svarar mot näringslivet behov, menar Frida Andersson och avslutar:

- För att trygga kompetensen handlar det både om nyutbildade personer och fortbildning av anställda. Många medarbetare kommer att behöva kompetensutvecklas och kompetensväxla för att möta de framtida utmaningarna. Kompetensutveckling är därför en nyckelfaktor, men högskolan har ett otydligt uppdrag och får inga riktade medel för kompetensutvecklingskurser. Därför behöver högskolan få i uppdrag att ta en aktiv roll i livslångt lärande och erbjuda kompetensutveckling till företag. Det offentliga utbildningssystemet behöver anpassas till de redan yrkesverksamma.