Industrin behöver reformer för ökad konkurrenskraft

Publicerad 6 februari 2019

Flera viktiga reformförslag finns med i regeringsunderlagets överenskommelse. Men mer behövs för att ge svensk teknikindustri goda tillväxtförutsättningar. Det skriver Klas Wåhlberg, vd, och Ulf Lindberg, näringspolitisk chef, i GP Debatt.

Ulf Lindberg, näringspolitisk chef Teknikföretagen, och Klas Wåhlberg, vd Teknikföretagen.

Hur skulle samhället se ut om vi inte hade de 1,2 miljoner människor som är sysselsatta med produktionen av Sveriges exportprodukter? Vad är Sverige utan exportindustrins årliga försäljning om 1 300 miljarder kronor? Det är upp till var och ens fantasi att svara på de frågorna och föreställa sig ett sånt land.

Den svenska industrin har under decennier har burit den svenska välståndsutvecklingen. Förädlingsvärdet är underlaget för den välfärd som utvecklas i Sverige. Genom en ständig utveckling av produkter och tjänster i en stenhård global konkurrens är vi fortfarande ett av världens främsta industriländer givet vår storlek som nation. Flera historiskt världskända varumärken har sin hemvist i Sverige samtidigt som nya innovationsdrivna företag växer fram.

Den svenska modellen på arbetsmarknaden med ansvarstagande parter har starkt bidragit till framgångarna liksom en god förståelse från politiken om vad som stärker konkurrenskraften.

Det politiska systemet i Sverige genomgår stora förändringar, nyligen manifesterat i en regeringsbildning som blev extremt långdragen. Samtidigt behöver den svenska industrin mer än någonsin en lång rad satsningar och reformer för att få möjlighet att av egen kraft fortsätta att utveckla sina affärer.

Vi måste exempelvis bli ännu bättre på att locka talanger till Sverige. Vi ser att när det gäller värdeskapande digitalisering av industri och samhälle är vi bra, men andra ligger ännu längre fram. Vi vet dessutom att ett bättre samspel mellan högskolor och näringsliv skulle skapa en ännu mer konkurrenskraftig industri och bland annat ge fler möjlighet att fortsätta sin fortbildning under pågående arbetsliv.

Epishines organiska solceller. Zenuitys avancerade teknik för självkörande bilar. Husqvarnas autonoma robotgräsklippare. Exemplen på framstående medlemsföretag i Teknikföretagen är många. Men vi behöver faktiskt vassa reformer som ger grogrund till ännu fler konkurrenskraftiga företag om vi ska försvara och utveckla Sverige som en ledande industri- och exportnation.

Under 2019 kommer medborgarna i EU:s medlemsländer välja ett nytt parlament och en ny EU-kommission tillsättas. Samtidigt önskar ungefär en fjärdedel av riksdagens ledamöter att Sverige lämnar EU. Sannolikt kommer de krafter som önskar mer protektionism och mindre fri handel i Europa stärkas. Det är ett mycket allvarligt hot mot svensk industris konkurrenskraft. Betydelsen av EU och handel för Sveriges liv och välstånd är monumental.

Kompetensbristen är redan i dag ett faktum på många områden. Eftersom kompetens och innovationsförmåga är så fundamentalt för konkurrenskraft, så behöver Sverige som land och företag i Sverige vara attraktivt för globala talanger. Våra universitet och högskolor måste kunna erbjuda kvalificerade utmaningar för såväl utländska studenter som forskare.

Den snabba utvecklingen med nya teknologier som AI, elektrifiering, autonoma fordon, 5 G och internet of things kommer kräva att stora grupper medarbetare i företagen behöver kunna få tillgång till anpassade utbildningar på högskolenivå. Ett kunskapslyft på kvalificerad utbildningsnivå som är individuellt anpassad.

Med denna bakgrund så sätter Teknikföretagen särskilt fokus på fyra områden under 2019:

1. Vi kommer vara en tydlig röst för frihandelns betydelse för svenska exportframgångar. EU:s betydelse som marknad men också genom breda handelsavtal som banar väg för svenska företags framgångar. Den svenska regeringen måste driva frihandelsfrågor inom EU och på hemmaplan reformera exportstrategin liksom exportfrämjandet tillsammans med näringslivet.

2. Sverige behöver ett nationellt program för talangattraktion. Det krävs en genomlysning om vad som bör göras i regelverken för arbetskraftsinvandring, skatter, bostäder och attraktiva skolor och förskolor. Underlätta för utländska studenter att utbilda sig och få jobb i Sverige. Attrahera fler forskare på toppnivå.

3. Vi måste satsa ytterligare på digitalisering. Öka kompetensen och skapa nya former för regelskapande och standarder på svensk och europeisk nivå som inte hindrar innovation och nya teknologier. Cybersäkerhet blir allt viktigare och måste utvecklas i takt med digitaliseringen. Vi behöver en Cyber Security Node.

4. Den svenska högskolan med fokus på de tekniska ska utbildningarna måste bli ännu bättre på samverkan med industrin. Med bibehållen respekt för behovet av grundforskning måste graden av kommersialisering av forskningsresultat öka. Högkvalificerad kunskap som i dag erbjuds studenter inom ramen för fleråriga program måste kunna erbjudas i anpassad form till yrkesverksamma och företag för att kunna ett växande behov av kompetensutveckling i arbetslivet.

Svenska industriföretag har alltid tagit ett stort ansvar för att utveckla sina egna förutsättningar och bidra till att lösa samhällets utmaningar. Industrin och dess företrädare är beredda att ta sin del av ansvaret.

Den svenska regeringen behöver genomföra en lång rad reformer som fått stå tillbaka de senaste åren. Vi räknar med att riksdag och regering inser allvaret i utmaningarna och gör sin del av jobbet.

Klas Wåhlberg, vd, Teknikföretagen
Ulf Lindberg. näringspolitisk chef, Teknikföretagen

Läs debattartikeln på gp.se här.