Industri- och tung tjänsteproduktion faller

Publicerad 6 december 2019

SCB:s siffror för näringslivets produktion i oktober visar en mycket svag tillväxt, då industriproduktionen faller och det även för tungt vägande företagstjänster. Näringslivets produktion ökade med endast 0,4 procent jämfört med oktober förra året, kalenderkorrigerat.


Även om det skedde en avmattning också för svensk industri under 2017-2019, har utvecklingen varit betydligt starkare jämfört med exempelvis Eurozonen och i synnerhet Tyskland. Skälen till detta är framförallt stödet från den svaga svenska kronan och att några stora svenska företag i viktiga branscher varit mycket framgångsrika de senaste åren. Svensk industri har därför till viss del kunnat trotsa den globala avmattningen och legat senare i konjunkturcykeln, men nu syns tydliga tecken på att industrin anpassar sig till utvecklingen i likartade ekonomier (se bilden nedan).

Det är naturligtvis inte realistiskt att tänka sig att utvecklingen för svensk industri på ett påtagligt sätt och under längre tid, ska avvika från den i andra industriländer.

Tillverkningsindustrins produktion minskade med 3,1 procent i årstakt i oktober. Hittills i år har industriproduktionen ökat med endast 1 procent i genomsnitt. För flertalet tunga industribranscher föll produktionen i oktober, inte minst för maskinindustrin. För industrin i övrigt minskade produktionen i årstakt, för trävaru-, gummi- och plastvaru-, stål- och metallvaru-, möbelindustri med flera branscher.

För teknikindustri totalt minskade produktionen med 3,5 procent i årstakt i oktober och hittills i år ligger produktionsnivån endast 0,5 procent över motsvarande period förra året. Samtliga branscher inom teknikindustrin, med undantag för industri som producerar datorer och elektronikvaror, minskade produktionen och bidrog sammantaget negativt till näringslivets tillväxt, med 0,4 procentenhet i oktober. Bland teknikbranscherna föll produktionen kraftigt för maskinindustrin, med 6,7 procent kalenderkorrigerat. Fallet för denna bransch har kommit relativt andra branscher sent i år. En tidigare mycket gynnsam efterfrågan från exportmarknader på maskiner för bland annat gruvindustrin samt anläggnings- och byggverksamhet, har nu bytts mot en nedgång.

Även tjänstesektorn visar att årets inbromsning i produktionstillväxt fortsatt. I oktober steg den privata tjänstesektorns produktion (exklusive finansiell verksamhet) med endast 1,1 procent jämfört med oktober förra året, kalenderkorrigerat. Hittills i år har tjänsteproduktionen ökat med endast 1,6 procent, vilket är mer än en halvering jämfört med 2018-års tillväxt på 3,5 procent. Vi har också räknat med en tillväxt på 1,6 procent för privat tjänstesektor för helåret 2019.

Det är framför allt en tvärnit för tungt vägande företagstjänster som dragit ned tillväxten för tjänstesektorn. Deras andel av hela näringslivets förädlingsvärde ligger på nära 14 procent. Sammantaget minskade produktionen inom företagstjänster i oktober, med 2,5 procent i årstakt, vilket drog ned hela näringslivets tillväxt med 0,3 procentenhet. För tjänstesektorn i övrigt föll produktionen även för transporter, samt hotell och restaurang i oktober.

Ännu är det främst handeln som bidragit positivt till tjänstesektorns tillväxt. Vi räknar dock med att partihandelns tillväxt kommer att påverkas av den fallande industriproduktionen och visa allt svagare siffror framöver.

Handeln med motorfordon har fått ett uppsving i slutet av året, och steg med 6,8 procent i oktober jämfört med samma månad förra året. Hittills i år ligger dock denna del av handeln 3,6 procent lägre än under januari-oktober 2018. Uppsvinget mot slutet av 2019 är i hög grad en effekt av att en kraftig höjning av fordonsskatten för många bilmodeller kommer att införas från januari nästa år. Personbilsförsäljningen kommer därför högst sannolikt falla tillbaka efter årsskiftet.

Mats Kinnwall, chefekonom
Lena Hagman, ekonom
Bengt Lindqvist, ekonom