Högre arbetskraftskostnadsökningar i Sverige än i viktiga konkurrentländer

Publicerad 8 oktober 2019

Arbetskraftskostnadernas ökningstakt har varit högre i Sverige än i flera viktiga konkurrentländer under flera år. Trenden med högre ökningstakt än i euroområdet och Västeuropa höll även i sig under 2018. Det visar Teknikföretagens rapport om industrins arbetskraftskostnader internationellt.


Under 2018 var ökningstakten i Sverige 3,1 procent, enligt Eurostat Labour Cost Index (LCI). Samtidigt var den 2,2 procent i Västeuropa och 2,4 procent i Euroområdet. Förändringstakter för arbetskraftskostnader studeras dock bäst för perioder om flera år. Under hela femårsperioden 2014 t.o.m. 2018 var ökningstakten i Sverige i snitt drygt en halv procentenhet högre per år än i Västeuropa och euroområdet.

Den fortsatta kronförsvagningen bidrog samtidigt till att det svenska relativa arbetskraftskostnadsläget förbättrats 2018 jämfört med åren innan. Det minskade med ungefär 5 procent mot såväl Västeuropa som euroområdet. Eftersom den svenska kostnadsökningstakten räknat i lokal valuta återigen var högre så är det just växelkursutvecklingen som bidragit till att förbättra det relativa kostnadsläget.

Även om det svenska kostnadsläget i dagsläget inte framstår som alarmerande högt så skulle en ”normalisering” av växelkursen snabbt försämra konkurrensförutsättningarna och förändra spelplanen för industrin i Sverige.

- Det är bekymmersamt att den svenska ökningstakten trendmässigt fortsätter att vara högre än i viktiga konkurrentländer eftersom vi inte långsiktigt kan förlita oss på en svag svensk krona, säger Robert Tenselius, ekonom på Teknikföretagen och författare av rapporten.

Internationella jämförelser av kostnadsläget är viktiga för att sätta svenska konkurrensförutsättningar i relation till omvärldens. Därför analyserar Teknikföretagen varje år arbetskraftskostnadernas nivå och ökningstakt i olika europeiska länder samt i övriga OECD-området. Analysen avser tillverkningsindustrin och baseras på statistik från flera internationella källor.

Analysen i rapporten avser tillverkningsindustrin och baseras på statistik från flera internationella källor.