”Frågan om styrning- och resurstilldelning för högskolan är inte färdigutredd”

Publicerad 27 juni 2019

Teknikföretagen ställer sig kritisk till att Styr- och resursutredningens (Strut) slutbetänkande införs i sin nuvarande form. Det finns fortfarande många viktiga frågor som är obesvarade och som kräver fortsatt utredning och konsekvensanalyser.

Frida Andersson, expert kompetensförsörjning, och Peter Johansson, biträdande näringspolitisk chef på Teknikföretagen.

Teknikföretagen har lämnat sitt remissvar på Styr- och resursutredningens slutbetänkande ”En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan”. Teknikföretagen bedömer att behoven på arbetsmarknaden, och i synnerhet näringslivet, har getts en ytterst begränsad betydelse i de förslag som har presenterats i utredningen.

- Utredningens förslag fastställer tyvärr i mångt och mycket den rådande strukturen istället för att rusta högskolan inför framtiden och främja samverkan med det omgivande samhället, säger Frida Andersson, expert kompetensförsörjning på Teknikföretagen.

Samverkan mellan akademi och samhälle är en grundförutsättning för kvalité, relevans och nyttiggörande. För att främja samverkan behöver det finnas en tydlig målstyrning kopplat till ekonomiska incitament och att det följs upp och utvärderas systematiskt.

Utredningen saknar förslag som ger stöd för ökad kvalitet i utbildning, forskning och samverkan med näringsliv och offentlig verksamhet. Detsamma gäller förslag och principer för hur uppföljning och bedömning av måluppfyllelse och resultat bör utformas.

- Utredningen föreslår att regeringen ska ta initiativ till en förändrad skrivelse i högskolelagen, där det ska anges att det är högskolornas uppgift att samverka med det omgivande samhället. Det är positivt och vi tillstyrker förslaget, men en förändrad skrivning är inte tillräckligt. Det behövs riktiga incitament som är gynnsamma för lärosäten och forskargrupper att samverka, menar Frida Andersson. 

Utredningen innehåller heller inga förslag kring hur innovation och samverkan kan stärkas genom ekonomiska incitament kopplade till resurstilldelningen.

- Det är olyckligt. Den internationella trenden har gått mot en ökad konkurrensutsättning av universitetens forskningsfinansiering. Utredningen går tvärt emot denna utveckling och avfärdar mätning av kvalitet för fördelning av forskningsmedel, säger Peter Johansson, biträdande näringspolitisk chef på Teknikföretagen, och fortsätter:

- Utredningen har utelämnat innovationsperspektivet. För Teknikföretagen är det en självklarhet att utbildning, forskning och innovation är nära sammankopplat. Samverkansforskning mellan akademi, industri och institut är kärnan i utvecklingen av ny kunskap.

Teknikföretagen anser att frågan om styrning- och resurstilldelning för högskolan inte är färdigutredd. 

- Sverige behöver ett nytt resursfördelningssystem för högre utbildning och forskning som matchar arbetsmarknadens behov. Men frågan om styrning- och resurstilldelning för högskolan är inte färdigutredd. Därför ställer vi oss kritiska till utredningens betänkande som helhet och anser att den inte kan ligga till grund för en genomgripande reform av lärosätenas styrning och resurstilldelning.

Teknikföretagen uppmanar regeringen till att så fort som möjligt bereda frågan vidare och se över vilka förslag som kan påbörjas, vilka delar som behöver fortsatt utredning och ta inledande steg för reformering av resursfördelningssystemet.

Läs Teknikföretagens svar på remissen av Utbildningsdepartementets promemoria ”En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan (SOU 2019:6)”  här.