Både starkt och svagt avslut på 2018

Publicerad 15 februari 2019

Preliminära data som dök upp i veckan visade att industriproduktionen för teknikindustri i Sverige ökade med 5,6 procent i fjol, eller ungefär som vi skisserade i höstas (+6%). I delbranscherna blev utvecklingen också i stort sett som förväntat.


Intressant att notera är att maskinindustrin rapporterar fortsatt bra fart till skillnad från maskinindustri i Tyskland och övriga Europa. Sveriges maskinindustri är starkt nischad där inte minst maskiner för utvinning, infrastruktur samt bygg-och anläggning har en relativt stark position och utgör ca en fjärdedel av nettoomsättningen. För maskinexporten är andelen ännu högre eller omkring 40 procent. I denna delbransch har efterfrågan varit särskilt stark under andra halvåret i fjol och order och produktion ökade klart mer än förväntat vilket också slagit igenom i exporten.

Sammantaget ökad Sveriges maskinproduktion med åtta procent i fjol (förväntat 7%). Då orderingången var stark sista kvartalet förväntas det rulla på rätt bra ytterligare något eller några kvartal. Hög affärsaktivitet är dock på sluttampen, och vi räknar med att maskinindustrin rättar in sig i ledet och följer den utveckling som maskinindustrin globalt redan visar och förväntas visa i år d.v.s. en klart dämpad tillväxt jämfört med i fjol. Detta som följd av att den globala investeringsboomen 2017-2018 svalnar allt mer.

Fordonsindustrin i Sverige och dess leverantörer kunde se tillbaka på ett fjolår med en volymökning på 8,5 procent vilket var en nedväxling från 13,5 procent från 2017. Här var dock produktionsnivån i stort sett oförändrad under andra halvåret jämfört med första halvåret och merparten av tillväxten inträffade således tidigt under året. Detta sammanhänger med den inbromsning som personbilsförsäljningen i Sverige visade andra halvåret i fjol, vilket också var fallet för övriga Europa (WLTP certifiering för nya emissionsregler). Därutöver började också marknaden i Kina att försvagas allt mer under loppet av fjolåret.

Nu är det ett helt annat lägre för fordonsindustrin både i Sverige och globalt efter sju-åtta år av återhämtning i försäljning av personbilar och tunga fordon. Bedömningar för personbilsförsäljning inom EU 2019 tyder visserligen på att den förväntas att räta upp sig något under innevarande halvår efter WLTP. Men sett till helåret förväntas inte försäljningen öka mer än några tiondelsprocentenheter. Den relativt starka återhämtningen från 2012 och en bit inpå 2018 säger vi hej då till. Detsamma kan sägas om Kina och USA, i bästa fall någon procentenhet i tillväxt på båda marknaderna.

I år räknar vi f.n. med att tillväxten för Sveriges teknikindustri bromsar in rätt så rejält vilket vi skrev om i vår översikt från november i fjol.

Den sammantagna industriproduktionen i Sverige ökade med tre procent i fjol. Med teknikindustri som utgör knappt hälften av industrin följer att det gått relativt ”knackigt” för andra industrigrenar. Produktionsvolymen minskade i trävaruindustri, massa- och pappersindustri, icke-metallmineraler (glas, cement, m.m.) men ökade för kemi och läkemedel och i livsmedelsindustrin.

Snabbt ner i Euroområdet andra halvåret i fjol

Industriproduktionen i Euroområdet ökade med 1,3 procent i fjol, ner från 3,2 procent 2017. Här minskade produktionsnivån successivt från och med andra kvartalet och var 1,8 procent lägre under sista kvartalet i fjol jämfört med motsvarande kvartal 2017. En del av denna nedgång andra halvåret kunde tillskrivas motorfordon även här (WLTP igen).

Men faktum var att nedgången omfattande fler branscher än så. Produktionsnivån minskade för i stort sett samtliga delbranscher under loppet av 2018 förutom läkemedel och icke-metallmineraler. Den minskade produktionsnivån under loppet av fjolåret i Euroområdet återspeglades också i diverse s.k. konjunkturindikatorer som inköpschefers index, tyska IFO-index eller DGEcFin konjunkturbarometer vars utfall försämrades i varierande grad.

Produktionsvolymen för teknikindustri i Euroområdet ökade med 1,8 procent i fjol vilket var klart lägre än de 4,5 procent som noterades år 2017. Utfallet i fjol blev också lite lägre än förväntade 2,5 procent. Tillväxten avtog i samtliga delbranscher jämfört med 2017 förutom i fordonsindustrin där produktionen minskade med drygt en procent som en följd av de nu välkända avgasproblemen. Inget tyder på någon nära förestående tillnyktring i affärsläget, trots att produktionen i fordonsindustrin långsamt börjar räta upp sig efter störningarna under andra halvåret i fjol. Vi räknade tidigare med en produktionstillväxt på 1,5 procent för teknikindustri i Euroområdet i år som i dagsläget ser ut att bli svårt att nå.

Industrin i USA har hittills haft lite draghjälp av en relativt stark inhemsk efterfrågan som bedöms avta allt mer i år. I fjol mäktade industriproduktionen (tillverkningsindustri) med att öka med 2,6 procent, upp från 1,5 procent år 2017. Om den ekonomiska politiken inklusive handelspolitiken inte ställer till det all för mycket i år och med avtagande effekter av fjolårets finanspolitik blir det inte mycket snurr i amerikansk industri i år.

Vi återkommer i början av mars med en uppdaterad bedömning. 

Bengt Lindqvist, ekonom Teknikföretagen