Avmattningen präglar nu även Sveriges BNP-siffror

Publicerad 5 augusti 2019

I slutet av juli kom preliminära siffror från SCB över Sveriges BNP-tillväxt för årets andra kvartal. De visar att inbromsningen i svensk ekonomi, som inleddes under förra året, återupptogs efter en tillfällig förbättring i slutet av 2018 och början av 2019.

Lena Hagman, ekonom, Teknikföretagen.

BNP ökade med endast 1,4 procent under andra kvartalet i år jämfört med andra kvartalet 2018, korrigerat för kalendereffekter. Den faktiska förändringen uppgick till endast 0,9 procent, se diagram till vänster nedan. Jämfört med första kvartalet minskade BNP med 0,1 procent, säsongsrensat.

Den svagare tillväxten i svensk ekonomi börjar synas även på arbetsmarknaden. Sysselsättningen minskade mellan första och andra kvartalet, säsongsrensat, enligt nationalräkenskaperna. Ökningen av antalet sysselsatta jämfört med motsvarande kvartal förra året bromsade rejält, från en ökning på nära 50 000 inom näringslivet under första kvartalet till cirka 24 000 andra kvartalet. Inom den privata tjänstesektorn steg sysselsättningen med endast cirka 11 000 jobb. Inom flera branscher började antalet sysselsatta att minska jämfört med andra kvartalet i fjol, exempelvis inom tillverkningsindustrin och bemanningsbranschen med flera branscher inom företagstjänster.

BNP-siffrorna signalerar att konjunkturen fortsätter att försvagas för både industrin och stora delar av tjänstesektorn. Det återspeglas bland annat av att fasta investeringar fortsatte att minska. Det gäller både i maskiner och bostäder. Bostadsinvesteringarna har minskat sedan tredje kvartalet förra året. Investeringar i övriga byggnader och anläggningar ökar däremot fortfarande, men det kraftiga fallet för bostadsinvesteringarna drar ned bygginvesteringarna totalt sett. De minskade med 2 procent under andra kvartalet i år jämfört med motsvarande kvartal förra året. De fasta investeringarna totalt i ekonomin minskade med 1,3 procent jämfört med andra kvartalet i fjol.

Från att ha bidragit starkt till Sveriges BNP-tillväxt sedan tredje kvartalet 2013, har både fasta bruttoinvesteringar samt hushållens konsumtion gradvis minskat sitt bidrag till BNP-tillväxten sedan tredje kvartalet 2018, se diagram till höger nedan. Från att ha bidragit med i genomsnitt 1,2 procentenheter till BNP-tillväxten från 2014 till och med andra kvartalet 2018 bidrar hushållens konsumtion knappt alls längre. Bidraget andra kvartalet i år uppgick till endast 0,1 procentenhet till BNP-tillväxten på 0,9 procent. Bruttoinvesteringarna bidrog negativt, med 0,4 procentenheter, från att sedan 2014 till och med andra kvartalet 2018 bidragit med i genomsnitt 1,3 procentenheter till BNP-tillväxten. Lagren minskade dessutom under andra kvartalet i år jämfört med andra kvartalet i fjol, och drog ned BNP-tillväxten med 0,6 procentenheter.

Endast nettoexporten bidrog starkt positivt till BNP-tillväxten andra kvartalet, med 1,9 procentenheter. Det avspeglas emellertid inte i att exporten tagit fart utan i att importen ökar långsammare jämfört med exporten. Med andra ord avspeglar det en svagare inhemsk efterfrågan i form av fallande investeringar och betydligt svagare konsumtionstillväxt. Svagare produktionstillväxt i både industrin, byggverksamhet och i tjänstesektorn dämpar för övrigt behovet av import av insatsvaror och insatstjänster för produktionen.

Att inbromsningen i svensk ekonomi återupptagits efter en tillfällig förbättring i vintras kommer inte som en överraskning. I början av juli påpekade vi att den ekonomiska aktiviteten åter hade svalnat under andra kvartalet. Månadsstatistik visade tydligt att tillväxten i näringslivet åter börjat avta.

De säsongsrensade BNP-siffrorna, som kom i slutet av juli, bekräftar den svaga utvecklingen. Produktionen inom näringslivet var så gott som oförändrad jämfört med första kvartalet. Antalet arbetade timmar ökade däremot, med 0,2 procent, vilket innebär att produktiviteten i näringslivet minskade med 0,2 procent mellan första och andra kvartalet.

Tillverkningsindustrins produktion var oförändrad och byggverksamheten minskade under andra kvartalet, med 1,9 procent, säsongsrensat. Tjänsteproduktionen steg med 0,3 procent, vilket är en betydligt svagare kvartalstakt jämfört med genomsnittet för de senaste årens högkonjunktur. Under 2014-2018 låg den säsongsrensade kvartalstakten på 1,1 procent i genomsnitt.

Det är framför allt en rad branscher inom företagstjänster som bromsat in under första och andra kvartalet i år och därmed bromsat produktionstillväxten för hela tjänstesektorn. Dessa företagstjänster har tidigare bidragit mest positivt till tjänstesektorns tillväxt under de senaste årens högkonjunktur, se även diagram till höger nedan. Vi har i våra tidigare analyser pekat på att företagstjänster har en mycket stark koppling till Sveriges exportindustri och har dessutom ökat sin egen tjänsteexport under 2000-talet. En stor del av tjänstesektorn är härmed starkt påverkad av utvecklingen för både exportindustrin och efterfrågan på tjänster på exportmarknader. Inbromsningen för tjänstesektorn förklaras alltså inte enbart av fallet i bostadsbyggandet eller av att hushållen blivit försiktigare i sin konsumtion sedan andra halvåret 2018.

Varuexporten fortsätter att visa att den påverkats alltmer av den svagare exportmarknadstillväxten sedan förra året. Varuexportens årstakt låg på endast 1,1 procent andra kvartalet i år, se diagram till vänster nedan. Mellan första och andra kvartalet minskade både varu- och tjänsteexporten, säsongsrensat. Tjänsteexporten har avvikit från varuexporten och visat en ovanligt kraftig uppgång sedan fjärde kvartalet förra året, se diagram till vänster nedan. Uppgången i slutet av 2018 förklaras i hög grad av en tillfällig desinvestering av forskning och utveckling (FoU), det vill säga i detta fall försäljning av FoU-tillgångar till utlandet, vilka redovisas som tjänsteexport. Denna försäljning redovisas å andra sidan också som en motsvarande minskning av investeringarna i immateriella tillgångar. Under första kvartalet i år föll tjänsteexporten av FoU tillbaka, men ett ovanligt stort uppsving för ”övrig tjänsteexport”, där bland annat förlagstjänster, vissa konsulttjänster med mera ingår, höll tillväxttakten uppe för tjänsteexporten, se diagram nedan.

Uppsvinget för tjänsteexporten rör sig alltså om ett fåtal tjänsteslag. Den svagare produktionstillväxten för företagstjänster i bredare bemärkelse kan ändå höra samman med både svagare exportmarknad och inbromsningen i exportindustrin, men även det kraftiga fallet för bostadsbyggandet, som inom tjänstesektorn påverkar särskilt arkitekt- och teknikkonsultbranschen.

En bransch inom företagstjänster som länge stått emot inbromsningen inom tjänstesektorn är datakonsulter, men nu visar även den branschen tecken på avkylning. Enligt den senaste KI-barometern från juli rapporterar datakonsulter en svagare efterfrågan än väntat under juni och juli, och deras konfidensindikator har hamnat under dess historiska genomsnitt. Branschen har för övrigt bidragit till den ökade exporten av datatjänster under högkonjunkturen. Nu ser den breda konjunkturavmattningen i omvärlden och i Sverige ut att ha börjat påverka även denna bransch. Vi ser också tecken på att branschen information och kommunikation, där datakonsulter och telekombranschen ingår, börjat bidra klart mindre till tjänstesektorns tillväxt i år jämfört med förra året.

Industrin bromsar vidare

Den senaste KI-barometern från juli tyder på fortsatt inbromsning i tillverkningsindustrin. Dess konfidensindikator föll ytterligare i juli och hamnade därmed under det historiska genomsnittet. Det var främst fortsatt dämpade produktionsplaner inom insatsvaruindustrin som drog ned indikatorn.

Den allt svagare konjunkturen i Eurozonen och Storbritannien samtidigt som även USA visar tecken på avmattning, talar för en fortsatt avkylning också av svensk industrikonjunktur. Under sommaren har både den europeiska centralbanken samt USA:s Federal Reserve tagit fasta på de allt tydligare tecknen på svagare konjunktur och risker på nedsidan.

Fed, som stegvis började höja sin federal funds rate från slutet av 2015 till slutet av 2018, sänkte sin styrränta den 31 juli, med 0,25 procentenheter, som därmed nu ligger inom intervallet 2,00% - 2,25%. Bakom beslutet låg svagare utsikter för den globala ekonomin samt svagare inflation (exklusive energi och livsmedel) hittills i år, klart under inflationsmålet på 2 procent.

Oklarheten om utgången av både handelskriget mellan USA och Kina samt Brexit kvarstår. Donald Trump annonserade, efter Feds räntesänkning, att en ytterligare höjning av tullar gentemot Kina kommer att införas i september. Vidare finns en uppenbar risk för Brexit utan avtal med EU den 31 oktober.

”This outlook is getting worse and worse, in manufacturing especially”, uttryckte ECB-chefen Mario Draghi vid sin presskonferens den 25 juli. ECB lämnade då sin styrränta oförändrad, men annonserade att den kommer ligga kvar på samma låga nivå längre än tidigare beräknat, det vill säga åtminstone till och med första halvåret 2020. Dessutom kan ECB:s obligationsköp för att stimulera ekonomin komma att återupptas, det som avslutades så sent som i december förra året.

Redan i vintras skrev vi att ”Feds nästa steg är neråt” och att vi inte tror att Riksbanken kan hålla fast vid sin räntebana som ännu visar ytterligare räntehöjning i slutet av 2019, alternativt i början av 2020. Den allt svagare konjunkturen och en inflation som sannolikt kommer utvecklas svagare än vad Riksbanken hittills räknat med, kommer tvinga Riksbanken att kasta in handduken och lägga räntehöjningarna på is.

Lena Hagman, ekonom, Teknikföretagen