Sätt EU-medlemskapet som nummer ett i regeringsförklaringen

Publicerad 19 september 2018

I den nya riksdagen vill en av fyra rycka bort mattan för det som är grundförutsättningen för svensk export, svensk industri och svensk välfärd – EU-medlemskapet. Därmed är den nya statsministerns viktigaste uppgift klar: Sveriges medlemskap i EU måste stå som nummer ett i regeringsförklaringen. Det skriver Klas Wåhlberg, vd Teknikföretagen, och Ulf Lindberg, näringspolitisk chef Teknikföretagen, i SvD Debatt.


Varor för 900 miljarder kronor, motsvarande 70 procent av den svenska industrins export, går till EU:s inre marknad. Det sticker ut i en internationell jämförelse. Det är exempelvis en större andel än konkurrentländer som Tyskland och Finland, som har 59 respektive 62 procent av sin varuexport till EU (Eurostat 2017).

Totalt exporterar industrin för 1 300 miljarder kronor per år motsvarande 30 procent av Sveriges BNP.

Betydelsen av handel för Sveriges liv och välstånd är monumental. Tar vi bort det maskineri som är handeln i Europa och världen så vore Sverige ett mycket fattigare land.

EU är långt ifrån bara en inre marknad och betyder mycket mer än att vara den största marknaden för svensk export. EU är för Sverige trampolinen till all handel. Hela den globala marknaden regleras av EU-avtal för svenskt vidkommande. De sista svenska handelsavtalen avvecklades redan på 1990-talet.

EU bygger på dialog och förankring mellan EU:s medlemsländer, och skapar på så sätt förutsättningar för civilsamhälle, näringsliv och industri att bidra till globala regler och standarder som adresserar dagens och morgondagens gemensamma utmaningar. De handelsavtal som EU förhandlar skapar stor nytta för vår handel och bidrar samtidigt till förbättrade konkurrensförutsättningar för svenska företag i den globala konkurrensen. 

Det är alltså inte lite som står på spel om det svenska EU-medlemskapet sätts på spel. Ett EU-utträde riskerar att avlägsna plattformen för Sveriges starka ställning som handelsnation och därmed som följd riskera att dra undan mattan för det svenska välståndet. Tyvärr har denna plattform ett exceptionellt högt motstånd i Sveriges Riksdag då två EU-negativa partier på varsin ytterkant fått var fjärde röst.

Lösningen för att klara Sveriges utmaningar har aldrig och kommer aldrig ligga i att vi isolerar oss och deltar i den utveckling mot högre tullar och andra handelshinder som fått sina förespråkare i vår tid. Ett internationellt konkurrenstryck är påfrestande men helt nödvändigt för att vi ska kunna fortsätta vinna framgångar i Sverige och i den globala konkurrensen.

Misstroendet begränsar redan idag EU:s förmåga att leverera på de fyra friheterna, den inre marknadens bas. Förändringar förvandlar regelverken om utstationering inom EU och kompetensinvandring till protektionistiska verktyg. Istället för frihet skapas hinder mot den nödvändiga rörligheten av spetskompetens över gränser som blir allt viktigare för våra medlemmars konkurrenskraft

Den EU-skepticism som satt sig i Riksdagshuset är ett stort orosmoment. Är analysen att Sverige skulle klara av att hävda sig bättre på egen hand när det gäller handeln med exempelvis Indien, Kina och USA än en vad union med en halv miljard invånare klarar? Det finns ingen hederlig logik i det.

Behovet vi ser är snarare ett mer aktivt EU, inte tvärtom. Ett EU som fortsätter att utvecklas. EU-frågan är för viktig för att hanteras av människor som ser framtiden genom mörka glasögon och går omkring med bomullstussar i öronen.

De som tror att Sverige mår bättre utanför EU målar upp en nostalgisk bild av Sveriges ekonomi byggd på fabulering och fiktion. De sneglar kanske på hur det såg ut efter andra världskriget då världshandeln var helt olik handeln idag. Då handlade det väldigt mycket om färdiga produkter. Till exempel Volvo tillverkade merparten av alla komponenter i egen regi. I den världen, som inte längre existerar, gällde andra villkor.

Idag tillverkas komponenter från underleverantörer spridda över hela världen. Företag som är specialiserade på tillverkning och utveckling av en viss komponent eller mjukvara kan befinna sig egentligen var som helst på den globala arenan. Att ha tillgång till och vara en del i det nätverket är en avgörande styrka för svensk industri och för Sverige. Det nätverket har svenska företag tillgång till genom de handelsavtal där EU är spindeln i nätet.

Många i Sverige ser med fasa på det som sker i Storbritannien, där Brexitförespråkare med det gamla brittiska imperiet framför ögonen försöker måla upp bilden av en lysande framtid genom att blicka bakåt. Det står förvisso var och en fritt att drömma om hur det var i svunna tider. Men det handlar i realiteten om vad vi och politiker ska prioritera att använda vår tid till. Hur mycket ska slösas bort på sånt som på intet sett leder utvecklingen framåt för svensk industri eller svensk samhällsutveckling?

Till dig som blir Sveriges nästa statsminister: Anta samhällsutmaningarna. Sätt EU-medlemskapet som nummer ett i regeringsförklaringen. Blicka framåt.

Klas Wåhlberg, vd Teknikföretagen
Ulf Lindberg, näringspolitisk chef Teknikföretagen

Läs artikeln på svd.se här.