Mer kyla i världsekonomins temperaturmätare

Publicerad 5 oktober 2018

Hur obekvämt det än kan kännas har globala indikatorer med få undantag fortsatt att försvagas under loppet av 2018 efter att merparten av dessa toppat vid årsskiftet 2017/2018. Veckans skörd av så kallad inköpschefers index för industrin visade ett utfall på 53,2 i Eurozonen i september jämfört med 54,6 i augusti.


Den trendmässiga försvagningen har således fortsatt efter toppnoteringen på index 60,6 i december i fjol. Index för tjänstesektorn i Eurozonen, om än något volatil, har däremot ökat något perioden juli-september från 54,2 till 54,7 men ligger även den lägre än toppnoteringen index 58 i januari i år. 

USA utgör för närvarande ett undantag. En stark arbetsmarknad och skattereform har inneburit lite högre optimism hos både företag och hushåll än vad som kan noteras i framför allt Europa. Inköpschefers index för tillverkningsindustrin backade förvisso några tiondelar till 59,8 i september jämfört med augusti, men ligger samtidigt på den högsta nivån sedan våren 2004. Index för tjänstesektorn steg här till den högsta nivån sedan augusti 1997. Samtidigt vill centralbanken fortsätta kyla ner optimismen med fortsatta räntehöjningar vilket erfarenhetsmässigt bidrar till att nuvarande stämningsläge knappast kan fortsätta i evighet.

Globalt index för inköpschefer för industrin fortsatte sin resa utför och nådde 52,2 i september att jämföra med toppen 54,5 i december i fjol.  Av de större länderna är det bara inköpare i industrin i USA, Kanada, Indonesien och i någon mån Indien som för närvarande inte rapporterar ett sämre utfall sedan i vintras.

Samtidigt registreras som vanligt en hel del brus i ekonomiska data. Som vi påpekat i annat sammanhang störs bilden för teknikindustri i Europa för närvarande av nya testprocedurer rörande emissioner för personbilar. Detta har fått personbilsproduktionen i framför allt Tyskland att i stort sett falla fritt. I augusti minskade produktionen här med 31 procent i årstakt och i september med 23 procent. Officiella data som ännu inte publicerats för dessa månader kommer således att ”brusa” en hel del. Via internationella leverantörskedjor kommer även data i andra länder, främst i Europa att påverkas av bruset i Tyskland. Stora delar av störningar i Tyskland kommer dock att tas igen de kommande månaderna då underliggande efterfrågan för personbilar ännu inte visar någon exceptionell försvagning. 

I augusti visade siffror för industrin att produktionsnivån steg med 0,6 procent jämfört med juli till index 109,2. Bra eller dåligt? Jämfört med augusti i fjol ligger produktionsnivån 3,7 procent högre vilket är bra. Produktionen är oförändrad jämfört med andra kvartalet i år men 0,7 procent lägre än första kvartalet. Produktionsnivån har således svårt att tillta från nivån första halvåret i år vilket är oroväckande och något som vi påpekat tidigare. Det starka uppsving för industrin som startade för två år sedan har mognat allt mer.

Produktionsnivån i teknikindustri var oförändrad mellan juli och augusti men samtidigt klart sämre än vad vi förväntade oss. Visserligen är det bra fart i maskinindustrin och för elteknisk industri, men produktionsnivån har minskat i relativt betydande omfattning för tillverkare av motorfordon sedan första kvartalet. Även här är det brus genom modellbyten, här räknar vi med en lite högre produktionsnivå framöver i takt med att volymerna tilltar.

Trots allt brus blir tillväxten för tillverkningsindustrin i Sverige i år klart lägre än i fjol. Våra preliminära bedömningar för 2018 och utblick till 2019 presenterades för några veckor sedan. Huvudbudskapet är att de årliga tillväxttalen kommer att falla rejält nästa år såvida inte produktionen tar fart igen.

Bengt Lindqvist, ekonom
Mats Kinnwall, chefekonom