Man måste mena allvar med utbildningspolitiken

Publicerad 19 september 2018

Utbildningspolitiken är en av de viktigast frågorna för en kommande regering oavsett dess konstellation. Det krävs förbättringar med tyngd för att Sverige ska kunna försvara och i förlängningen utveckla sin konkurrenskraft. Det skriver Ulf Lindberg, näringspolitisk chef Teknikföretagen, och Frida Andersson, expert högre utbildning Teknikföretagen, på Altinget.se.

Ulf Lindberg, näringspolitisk chef Teknikföretagen, och Frida Andersson, expert högre utbildning Teknikföretagen.

Vi listar de tre viktigaste reformerna. Det handlar om att ge utbildningar som behövs, erbjuda mer vidareutbildning och minska avståndet mellan högskola och näringsliv.

Till den tillträdande regeringen rekommenderar Teknikföretagen tre specifika förändringar för att stärka kompetensförsörjningen för svenska företag:

  • Arbetsmarknadens behov ska styra mer av resurstilldelningen till universitet och högskolor. Samverkan mellan högskola och industri är en nyckelfråga för att stärka kopplingen mellan utbud och behov och för att öka kvaliteten. Vi vill därför att studenternas anställningsbarhet och nyttiggörande av forskningsresultat vägs in i resurstilldelning och kvalitetssäkring i större utsträckning än vad som sker idag.
  • Högskolan bör ges uppdrag och finansiering till att jobba med vidareutbildning. Den allt snabbare utvecklingen inom industrin och i övriga samhället kräver en ständig och återkommande kompetensutveckling för individer. I det digitaliserade samhället kommer detta att bli en allt mer viktig samhällsfråga. Det behövs mer av flexibla utbildningsformer, inte minst för det livslånga lärandet. Högskolan har idag ett otydligt uppdrag och erbjuder i alltför liten utsträckning relevant kompetensutveckling till yrkesverksamma. Det måste förändras.
  • Gör det lättare för människor att röra sig mellan akademi och näringsliv. Rörlighet mellan akademi och näringsliv ska belönas. Personer som rör sig mellan olika miljöer tar med sig kunskap och sprider den på ett produktivt sätt. Då behöver meritsystemet för lärare och forskare ändras, och bättre premiera samverkan mellan universitet och näringsliv.

Att Sverige har en internationellt konkurrenskraftig industri med produktion och tjänster är avgörande för landets ekonomi. Industrin bidrar både till arbetstillfällen och tillväxt, dessutom betalar exporten från svensk industri en stor del av vår välfärd.

Måste mena allvar

Företagens förutsättningar har debatterats under valrörelsen och ett flertal förslag har presenterats från båda blocken. Om man menar allvar med en stark näringslivspolitik måste man mena allvar med utbildningspolitiken.

Tappat i investeringsattraktion

Försörjningen av kompetenta medarbetare till industri och näringsliv har inte minst aktualiserats i och med högkonjunkturen. Företagen i den svenska industrin har idag svårt att hitta rätt kompetens. Hälften av Teknikföretagens medlemsföretag har inte kunnat utveckla produkter och tjänster som planerat på grund av kompetensbrist. Många har gått miste om potentiella affärer. (Teknikföretagens kompetensförsörjningsrapport 2018.)

Samtidigt ser vi också att Sverige under senaste de åren tappat mark i investeringsattraktion och särskilt inom viktiga investeringsparametrar som utbildningssystemets kvalitet, möjlighet till specialiserad vidareutbildning, rörlighet på arbetsmarknaden och tillgång till specialister.

Regeringens uppgift kvar

Sverige behöver fortsatt vara ett attraktivt investeringsland när globala ekonomiska kartor ritas om och där tillväxtländerna kommer ikapp oss. Grunden för svensk konkurrenskraft ligger i att kunna skapa produkter och tjänster med högt förädlingsvärde. Att vi utvecklar vår kunskap och kompetens är helt avgörande.

Sverige behöver dessa tre reformer nu. Det är den tillträdande regeringens uppgift att snabbt våga ta beslut.

Ulf Lindberg, näringspolitisk chef, Teknikföretagen
Frida Andersson, expert högre utbildning, Teknikföretagen

Läs debattartikeln på Altinget.se här.