Inget lyft för industri- och tjänsteproduktionen

Publicerad 6 november 2018

Preliminära data för september och tredje kvartalet i år visar på en fortsatt tröghet för Sveriges tillverkningsindustri.

Industriproduktion. Tillverkningsindustri.


Produktionsnivån minskade för andra kvartalet i rad. Mellan första och tredje kvartalet i år har produktionsnivån därmed minskat med påfallande höga två procentenheter. Tillväxten i global industriproduktion och global BNP har avtagit samtidigt som kvalitativa konjunkturindikatorer, främst i EU-länderna, inte längre visar samma positiva utfall som vid årsskiftet 2017–2018. Ett sämre utfall i globala data, såväl hårda som mjuka, gör sig nu allt mer gällande för tillverkningsindustrin i Sverige.

Sett till årsgenomsnitt förväntas dock industriproduktionen öka i år då produktionsnivån för perioden januari-september ligger fyra procent högre än motsvarande period i fjol. Samtidigt vittnar data om att tillbakagången i industriproduktionen under loppet av 2018 omfattar de flesta delbranscher och är således inte någon enmansshow. I såväl massa och papper, trävaror, stål- och metallindustri, gummi och plastvaruindustri som teknikindustri sammantaget har produktionsnivån minskat. Av övriga större delbranscher är det främst livsmedel samt kemi- och läkemedel som visar en svagt ökad produktionsnivå. Detta är knappast förvånande då de är de minst cykliska branscherna. Att äta eller ha ont i huvudet gäller vanligtvis vare sig det är bra eller dåliga tider.

I teknikindustri spretar det dock en hel del. Maskinindustrin möter ännu så länge en relativt bra men avtagande efterfrågan och produktionsnivån har ökat något mellan första och tredje kvartalet. Däremot har produktionsnivån minskat i motorfordonsindustrin, bl.a. som följd av modellomställningar och ansträngda leverantörskedjor.

Tjänsteproduktionen bromsade in ytterligare i september, enligt SCB:s produktionsvärdeindex (som exkluderar finans- och försäkringsverksamhet). Jämfört med september förra året steg tjänsteproduktionen med 2,4 procent, rensat från kalendereffekter. Tillväxten drogs upp, liksom tidigare under året av en relativt stark ökning inom informations- och kommunikationstjänster, som enligt tjänsteproduktionsindex uppgick till strax över 10 procent i september. (Här ingår datakonsulter samt Ericsson AB). Även företagstjänster i övrigt hade en relativt stark tillväxt, 4,6 procent samt partihandeln 3,3 procent i årstakt.

Företagstjänsternas produktionstillväxt har ändå tappat fart gradvis sedan förra året, vilket främst förklaras av att personalbrist hållit tillbaka tillväxten, då denna är historiskt hög inom denna typ av kunskapsintensiv produktion.

Efterfrågan på företagstjänster har samtidigt hållits uppe relativt väl. En inbromsning av efterfrågan har emellertid börjat märkas för vissa delar av företagstjänsterna under 2018, dvs. bland arkitekter och bemanningsföretag, enligt konjunkturbarometrar. Då tillverkningsindustrins tillväxt fortsatt att bromsa kommer det sannolikt märkas alltmer bland företagstjänster som har relativt stora andelar av både bygg- och övrig industri av omsättningen.

Vi återkommer med en mer utförlig analys i vår halvårsvisa konjunkturöversikt som presenteras den 20 november.

Lena Hagman, ekonom Teknikföretagen
Bengt Lindqvist, ekonom Teknikföretagen