Inflationen i Sverige tar fart

Publicerad 15 oktober 2018

I september steg konsumentpriserna med fast ränta (KPIF) med 2,5 procent i årstakt, en uppgång med tre tiondelar från augusti, se diagram till vänster nedan. Exklusive energi steg KPIF med 1,6 procent, från 1,2 procent i augusti, vilket stämmer överens med Riksbankens senaste prognos. Det talar för att Riksbanken kommer höja reporäntan som den flaggat för, antingen i december i år eller i februari nästa år.

Tanka bil med bränsle

Priserna i september steg mer från föregående månad jämfört med motsvarande ökning förra året, dvs. med 0,5 procent jämfört med 0,1 procent. Inflationen i september drevs upp av fortsatta prisökningar på bland annat bränsle och livsmedel, men främst bidrog prishöjningar på kläder. Däremot bidrog sänkta priser på utrikes flygresor och paketresor nedåt, priser som normalt svänger kraftigt beroende på säsongsvariationer.

Över de senaste 12 månaderna har KPI stigit med 2,3 procent, varav ökade boendekostnader bidragit med 0,9 procentenheter där främst stigande elpriser bidragit. Vidare har högre priser på drivmedel och livsmedel bidragit med sammantaget 0,8 procentenheter vilket alltså motsvarar större delen av inflationsuppgången.

Graf över den underliggande inflationens utveckling

Graf över utvecklingen av USA:s inflation

KPIF har tagit alltmer fart från 2014. Under hela perioden 2000-2017 låg inflationstakten enligt KPIF på i genomsnitt 1,5 procent. Förra året låg takten på 2 procent. Främst har stigande energipriser bidragit till uppgången, medan KPIF exklusive energi utvecklats betydligt långsammare. Nu tycks den underliggande inflationen börja vända uppåt, dvs. inflationen utöver energipriserna. Med viss eftersläpning kan också den svaga kronkursen respektive effekter på livsmedelspriserna av sommarens långa torka få större genomslag på konsumentpriserna framöver. Däremot har företagen svårt att vältra över ökade arbetskostnader per producerad enhet i högre priser, vilket också historiska samband visar. Det är alltså ett historiskt svagt samband mellan ökade enhetsarbetskostnader och inflation.

Den underliggande säsongsrensade inflationstakten i USA, mätt som KPI exklusive livsmedel och energi, ökade marginellt eller med 0,1 procent mellan augusti och september, se diagram till höger ovan. I årstakt uppgick den till 2,2 procent i september vilket även var fallet i augusti. KPI totalt ökade också med 0,1 procent säsongsrensat. I årstakt dämpades dock KPI totalt till 2,3 procent i september från 2,7 procent i augusti. Lägre energipriser bidrog främst till dämpad inflationstakt.

Det finns således just nu ingenting som pekar på att USA:s inflation håller på att accelerera påtagligt. Trots detta lär centralbanken fortsätta sin strategi med gradvisa räntehöjningar, Federal Reserve genomförde den första styrräntehöjningen från 0,25 procent till 0,5 procent redan i december 2015, som en konsekvens av ökad optimism i amerikansk ekonomi, en starkare arbetsmarknad. Under andra halvåret 2015 hade både den underliggande och förväntade inflationstakten börjat stiga mot inflationsmålet på två procent. Under 2016 och 2017 fortsatte styrräntan att höjas. I år har vi sett tre höjningar av styrräntan, från 1,5 procent i mars till 2,25 procent nu senast i september. Federal Reserve har flaggat för fortsatta höjningar av styrräntan vilket enligt egen utsago är ”consistent with sustained expansion of economic activity, strong labor market conditions, and inflation near the Committee's symmetric 2 percent objective”.

Genom diverse finanspolitiska stimulanser i år och nästa år samt i kombination med en stark arbetsmarknad och en inflationstakt som oavsett vilket mått vi väljer (KPI, KPI exkl. livs och energi eller deflatorn personal consumption expenditure) ligger över inflationsmålet är fortsatta räntehöjningar relativt givna. Exakt när och hur mycket är en akademisk fråga, men enligt traditionell centralbankskommunikation ” This assessment will take into account a wide range of information, including measures of labor market conditions, indicators of inflation pressures and inflation expectations, and readings on financial and international developments”.

Genomsnittsprognosen visar en styrränta på 3 procent sista kvartalet nästa år. En sådan nivå blir kanske inte exceptionellt tung att bära, men bidrar erfarenhetsmässigt till att kyla ner aktiviteten.

Lena Hagman och Bengt Lindqvist, ekonomer, Teknikföretagen