Hushållen fortsätter att hålla igen på sin konsumtion

Publicerad 10 december 2018

Hushållens konsumtion minskade med 0,3 procent i oktober jämfört med oktober förra året, enligt SCB:s kalenderkorrigerade uppgifter i fasta priser.

Bild på kortterminal. Hushållen fortsätter att hålla igen på sin konsumtion.


Vi har tidigare påpekat att nedväxlingen inte enbart berott på en neddragning av hushållens bilinköp efter den starka uppgången under andra kvartalet, då hushållen passade på att köpa nya bensin- och dieseldrivna bilar innan skatten skulle höjas från 1 juli på denna typ av fordon. Även i övrigt märks en ökad försiktighet i konsumtionen bland hushållen. I oktober fortsatte konsumtionen av ”övriga varor och tjänster” att minska, se diagrammet nedan.

Här märks en tydlig inbromsning jämfört med under första halvåret. Här ingår bland annat sjukvård, kosmetika, klockor, smycken, hår- och skönhetsvård, kroppsvård, fastighetstjänster med mera. Denna del av konsumtionen utgör visserligen en mindre del av den totala hushållskonsumtionen, 3 procent, men dess relativt stora nedgång under senare tid dämpar konsumtionen totalt.

Hittills i år har hushållens konsumtion ökat med endast 1,4 procent jämfört med januari-oktober 2017, kalenderkorrigerat. Det är en markant inbromsning jämfört med hushållens konsumtionsökning under helåret 2017, då den steg med 2,4 procent enligt denna statistik, kalenderkorrigerat.

I vår senaste konjunkturbedömning (20 november) räknar vi med att hushållens konsumtion blir svagare i år jämfört med de senaste årens starka ökningstakt. Under de senaste fem åren ökade hushållens konsumtion med i genomsnitt 2,5 procent per år, enligt nationalräkenskaperna. Nästa år räknar vi med att hushållen fortsätter att hålla igen på utgifterna, och att konsumtionen ökar med 1,7 procent jämfört med 2018. Det innebär att hushållen drar ned på sitt sparande jämfört med de senaste åren, men inte tillräckligt för att förhindra en inbromsning i konsumtionen.

Den ökade försiktigheten i konsumtionen kan bero på flera faktorer, som exempelvis att hushållen tar mer höjd för kommande räntehöjningar som Riksbanken klart flaggat för. Hushållen blir dessutom mer pessimistiska om bostadsprisernas fortsatta utveckling. SEB-bankens boprisindikator för november visade att hushållen tror på en ännu svagare utveckling för priserna på bostadsrätter och villor under det närmaste året än vad de gjorde i oktober. Redan då blev hushållen mer pessimistiska om prisutvecklingen på bostäder. Även de kraftigare svängningarna på aktiemarknaden sedan oktober, kan ha inverkat på hushållens konsumtion. Kraftiga börsfall har hängt samman med ökad osäkerhet om den fortsatta styrkan i konjunkturen och företagens fortsatta vinstutveckling.

Mats Kinnwall, chefekonom
Lena Hagman, ekonom