Dystrare utsikter tvingar KI att skära i BNP-prognos

Publicerad 19 december 2018

Konjunkturinstitutet (KI) presenterar en försvagad konjunkturbarometer och följer upp med en kraftigt sänkt BNP-prognos för 2019, från 1,9 till 1,3 procent.

Tillverkningsindustri genrebild


Konfidensindikatorn för december 2018 ligger fortsatt på en nivå som är förenlig med en aktivitet som är ”starkare än normalt”. Som Teknikföretagen flera gånger påpekat har dock barometern förlorat mycket av sin relevans, BNP har länge utvecklats betydligt svagare än var barometern indikerar. Även KI har noterat detta och dragit rimliga slutsatser och förutspår i sin decemberprognos en BNP-tillväxt på 1,3 procent för 2019 – en kraftig nedskrivning från tidigare 1,9 procent - trots den uppdrivna barometern.

Konjunkturinstitutets barometerskörd tyder på att svensk ekonomi håller på att tudelas: Å ena sidan signalerar tillverkningsindustrin obrutet stark aktivitet, med en indikator på 116,2 vilket indikerar ”mycket starkare än normalt”. Å andra sidan har samtliga övriga indikatorer fallit ordentligt jämfört med i somras. För hushållen och den privata tjänstesektorn signalerar KI-barometern t.o.m. att läget nu är ”något sämre än normalt” (se bilden nedan).

Faktum är att tendensen till tudelning pågått ända sedan början av 2018, då samtliga indikatorer signalerade starkare eller mycket starkare läge än normalt. Stämningsläget i flertalet sektorer har alltså försämrats påtagligt det senaste halvåret.

Hittills är det således i första hand ”hemmamarknaden” – tjänstesektorn, byggindustrin, konsumenterna - som visar påtagliga tecken på försvagning medan tillverkningsindustrin, som i större utsträckning påverkas av den internationella konjunkturen och valutakursen, fortfarande håller ångan uppe. Vi räknar emellertid med att även aktiviteten i tillverkningsindustrin kommer att bromsa under det kommande året, i takt med den allt svagare globala tillväxten.

Försvagning i tjänstesektorn

Konfidensindikatorn för tjänstesektorn fortsatte att vika nedåt i december och ligger sedan november under det historiska genomsnittet. Efterfrågan har under senare tid utvecklats sämre än vad företagen förväntat, och förväntningarna om efterfrågan under första kvartalet 2019 är nedskruvade jämfört med tidigare under 2018. Det talar för en fortsatt försvagning av efterfrågan och produktionstillväxt inom tjänstesektorn inpå det nya året.

Efterfrågan hålls ännu uppe för ett fåtal branscher, som för datakonsulter, uthyrnings- och leasingföretag samt juridiska och ekonomiska konsulter. Däremot fortsätter efterfrågan att försvagas för flertalet tjänstebranscher, särskilt för dem med nära koppling till byggsektorn, dvs. arkitekter och teknikkonsulter samt fastighetsmäklare och förvaltare. Konfidensindikatorn för dessa branscher samt för bemanningsföretag ligger långt under det historiska genomsnittet för respektive konfidensindikator (se diagram nedan). 

Konfidensindikatorn har fallit relativt kraftigt även för resebyråer och researrangörer under året (se diagram ovan). Efterfrågan har utvecklats betydligt svagare än vad företagen förväntat. Här spelar sannolikt försvagningen av hushållens konsumtion under andra halvåret in. Som nämns ovan har hushållens konfidensindikator fallit under dess historiska genomsnitt under de senaste månaderna. I december blev hushållen ännu mer pessimistiska om utvecklingen i Sveriges ekonomi och förväntar sig dessutom att arbetslösheten ska börja stiga under det närmaste året. De räknar fortfarande med att bolåneräntorna kommer stiga under de närmaste åren, om än i långsam takt. Den ökade pessimismen ser ut att ha börjat inverka på hushållens konsumtion, och sannolikt även på deras resande. ”Klimatångest” och att kronan är fortsatt svag och gör konsumtion utomlands extra kännbar kan förstås också bidra till att resandet hålls tillbaka.

Inga överraskningar för teknikindustrin

För teknikindustrin var Konjunkturinstitutets utfall i linje med Teknikföretagens undersökning som släpptes för några veckor sedan. Orderingången ökar sammantaget i måttlig omfattning men med något försämrat nettotal för exportorder jämfört med tredje kvartalet. Order från Sverige tilltog dock något. KI:s undersökning är en s.k. månadsundersökning som inte har riktigt samma urval som den större kvartalsundersökningen. Siffrorna kan därmed bli ganska volatila. Sammanfattningsvis kan ändå konstateras att läget för tillverkningsindustrin uppenbarligen är bättre än normalt men har dessvärre inte förbättrats nämnvärt jämfört med de utfall i konfidensindikatorn som rapporterades under 2017 och i under första halvåret 2018.

Sveriges tillverkningsindustri kommer, trots att konfidensindikatorer hoppar lite upp och ner månad för månad, att följa affärsaktiviteten i Europa framöver. Veckans siffra från tyska IFO-institutet var inte upplyftande utan återspeglar ett allt tuffare affärsklimat (se bilden nedan). 

Index över det tyska näringslivets uppfattning om nuvarande affärsläge toppade i januari i år och har sedan dess börjat sin resa utför om än från hög nivå. Sedan juli i år har index dessutom minskat månad för månad. Index över förväntat affärsläge kommande månader har därutöver ramlat ner ordentligt sedan årsskiftet och har nu hamnat under index 100. Visserligen avviker dessa ”konfidensindex” mellan länder från tid till annan. Men det höga handelsutbytet mellan Sverige och övriga EU, inte minst Tyskland, gör att det kanske börjar bli dags att se över sitt hus när konjunktursignalerna inte lyser lika starkt som tidigare.

Mats Kinnwall, chefekonom
Lena Hagman, ekonom
Bengt Lindqvist, ekonom