Allt bredare försvagning av Sveriges BNP-tillväxt

Publicerad 29 november 2018

Sveriges BNP minskade tredje kvartalet med 0,2 procent, säsongrensat från årets andra kvartal. Jämfört med tredje kvartalet förra året låg BNP 1,6 procent högre, kalenderkorrigerat. Det var framför allt en nedgång för hushållens konsumtion, med 1,1 procent från föregående kvartal, som ligger bakom nedgången för BNP.


Något som motverkade ett kraftigare fall i BNP var en nedgång i importen, som gjorde att nettoexporten bidrog positivt till BNP-förändringen med 0,4 procentenheter. Utan detta positiva bidrag hade alltså BNP-tillväxten hamnat på minus 0,6 procent i stället för minus 0,2 procent. Det var framför allt importen av investeringsvaror som vände ned under tredje kvartalet.

Det som främst förklarar att hushållens konsumtion minskade så markant under tredje kvartalet var en effekt av att deras bilinköp föll relativt kraftigt, efter den starka uppgången under andra kvartalet, då hushållen passade på att köpa nya bensin- och dieseldrivna bilar innan skatten på dessa skulle höjas från 1 juli. För övrigt ser vi att hushållen blivit mer försiktiga i sin konsumtion, oberoende av denna tillfälliga effekt. Om vi räknar bort hushållens köp av personbilar märks att hushållens övriga konsumtion blev svagare under tredje kvartalet jämfört med tidigare, se diagram nedan.

Vi noterade också i vår nya konjunkturbedömning från den 20 november att hushållens konsumtion bromsat under kvartalet inom flera områden jämfört med första halvåret, exempelvis när det gäller inköp av möbler, hushållsutrustning, kläder och skor med mera. I de nya siffrorna för tredje kvartalet märks också en fortsatt inbromsning för hushållens konsumtion utomlands. I vår nya prognos räknar vi med att hushållen fortsätter att vara mer återhållsamma i sin konsumtion, bland annat beroende på att de räknar med gradvisa räntehöjningar på bolån under de närmaste åren och att de blivit mer pessimistiska om både Sveriges och sin egen ekonomi på ett års sikt. Vi räknar alltså med ett mindre bidrag till Sveriges BNP-tillväxt från hushållen från och med i år, från ett bidrag på i genomsnitt 1,1 procentenheter till BNP-tillväxten under de senaste fem åren ned till 0,9 procentenheter i år till 0,8 procentenheter 2019.

Avmattningen i Sveriges BNP-tillväxt inleddes redan i början av året, och märks inom allt fler delar av ekonomin. Tillväxten nådde en topp kring årsskiftet för att bli allt svagare ju längre in på året vi kommit. Inbromsningen märks allt tydligare för tillverkningsindustrin, vars produktion minskade både andra och tredje kvartalet, säsongrensat från föregående kvartal. Förädlingsvärdet fortsatte att falla även för byggindustrin, och mer markant under tredje kvartalet, se diagram nedan.

Även den privata tjänstesektorn visar en klar inbromsning under tredje kvartalet, från en tillväxttakt kring en procent per kvartal första och andra kvartalet till endast 0,3 procent under det tredje. Om denna takt skulle hålla även under det fjärde kvartalet landar tjänstesektorns tillväxt för helåret på 3,2 procent, vilket vi räknat med i vår prognos. För nästa år räknar vi med en halvering av tillväxten inom den privata tjänstesektorn. Här bidrar branscher som har nära koppling till exportindustrin och även byggsektorn, som också kommer påverkas alltmer av den ännu svagare efterfrågan från exportmarknader som vi räknar med för nästa år.

Lena Hagman, ekonom Teknikföretagen