Kontakta oss Kurser och seminarier Pressrum In English
Kompetensförsörjning & utbildning

Livslångt lärande för yrkesverksamma

Digitalisering, automatisering, artificiell intelligens och elektrifiering innebär ett teknologiskt paradigmskifte. Företagens överlevnad förutsätter att de hänger med i den snabba tekniska utvecklingen. Teknikskiftet ställer helt nya krav på arbetskraften och innebär att kunskapsintensiteten i hela produktionskedjan går upp. Och denna utveckling kommer att fortsätta.

Att den svenska teknikindustrin kan behålla sin konkurrenskraft i den teknologiska utvecklingen är ett nationellt intresse. För Sverige  är en liten, öppen ekonomi som bygger sitt välstånd på att exportera kunskapsintensiva varor och tjänster

I centrum för utmaningen står företagens kompetensförsörjning. För att klara konkurrensen från omvärlden är det avgörande att svenska företag har medarbetare med rätt kunskap och kompetens – både i dag och i morgon.

Det handlar dels om att utbildningsystemet måste rusta människor med de kunskaper och färdigheter som efterfrågas på arbetsmarknaden redan från början. Men det handlar också om att det måste finnas goda möjligheter att bygga på och bygga om sin kompetens under hela yrkeslivet. Tiden är förbi när det räckte med att utbilda sig en gång under ett helt arbetsliv.

För att fler ska kunna utveckla sin kompetens genom hela yrkeslivet behövs en effektiv validering. Hela samhället tjänar på att utbildningsinsatser utgår från individens verkliga kompetens – oavsett om den har förvärvats på jobbet, på fritiden eller i det formella skolsystemet. För att kompetensutveckling och utbildning ska bygga vidare på det kunnande som arbetstagaren redan har förvärvat behövs fungerande strukturer för validering.

Teknikföretagen har länge arbetat för att tydliggöra industrins krav på kvalifikationer inom relevanta yrken och utvecklat valideringsmodeller för yrkeskompetens. Det är ett framgångsrikt exempel på branschvalidering som Sverige behöver mer av.

Utmaningarna är stora och låter inte vänta på sig. Bara inom fordonsindustrin behöver 30 000–40 000 ingenjörer få kompetenshöjande insatser under de närmsta fem åren.Varken näringslivet eller politiken kan ensamma klara den här uppgiften. Det kräver att vi arbetar tillsammans för att forma ett utbildningssystem vars utbud, innehåll och organisation förmår att svara upp mot ett livslångt lärande.

Teknikföretagen föreslår att:

  • En nationell strategi för livslångt lärande ska tas fram för att tydliggöra ansvar och rollfördelning samt stärka samordningen mellan staten, branscherna och utbildningsanordnarna.
  • Yrkesvux ska öppnas upp för fler så att de i högre grad medger utbildning av yrkesverksamma
  • Högskolor och universitetet ska få särskild finansiering för livslångt lärande och vidareutbildning av yrkesverksamma.
  • Regeringen anslår särskilda medel för en satsning på flexibel och modulbaserad kompetensutveckling för ingenjörer och yrkesarbetare.
  • En mer flexibel antagning ska införas till fort- och vidareutbildningskurser inom högskolan.
  • Det ska bli enklare att tillgodoräkna sig arbetslivserfarenhet när man söker till högskolan och yrkeshögskolan.
  • Ett kompetensutvecklingsavdrag ska införas för att stimulera investeringar i kompetensutveckling och kompetensväxling hos landets företag.
  • En nationell programsatsning genomförs, med hjälp av Tillväxtverket, i syfte att stärka företagens strategiska arbete med kompetensutveckling.
  • Industrins valideringsmodeller ska bilda norm för industriinriktade utbildningar inom yrkesvux, via Arbetsförmedlingen och internt på företagen.