Teknikföretagen arbetar för att:
- Utbildningsutbudet inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen ska i högre grad planeras och dimensioneras utifrån näringslivets behov samt att arbetsmarknadens inflytande över yrkesutbildningarna ska stärkas.
- Alla gymnasieprogram ska ge grundläggande högskolebehörighet utan att detta måste väljas till.
- Samverkan med näringslivet ska premieras i resurstilldelningens till högskolor och universitet
- Högskolor och universitetet ska få rätt förutsättningar och särskild finansiering för livslångt lärande och vidareutbildning av yrkesverksamma. Utökade satsningar för utveckling av flexibla kurser som riktar sig mot yrkesverksamma inom industrin behövs också.
- Regeringen tar fram en nationell strategi för talangattraktion för att säkerställa att Sverige kan attrahera kompetens internationellt.
- Staten satsar på teknik- och matematikundervisningen i grundskolan. Det är två viktiga områden för att bredda rekryteringsbasen till tekniska utbildningar.
- Industrins valideringsmodeller ska bilda norm för industriinriktade utbildningar inom yrkesvux, via Arbetsförmedlingen och internt på företagen. Arbetet med att utveckla och underhålla modeller för branschvalidering behöver en stabil och långsiktig finansiering, likväl som att satsningar ska bidra till ökad användning och nyttjande av validering.
Digitaliseringen är den faktor som påverkar teknikindustrins kompetensförsörjning i störst utsträckning. Företagen levererar allt mer tjänster och det blir ett större mjukvaruinnehåll i traditionella hårdvaruprodukter. Varor och produktionssystem blir uppkopplade och ihopkopplade. Artificiell intelligens, autonoma system och elektrifiering är några framträdande teknikskiften som påverkar utvecklingen och behovet av kompetens i stor utsträckning, likaså företagens och politikens fokus på hållbarhet och klimat.
Det svenska utbildningssystemet behöver hålla genomgående hög kvalitet - från grundskola till högskola. Oavsett bostadsort eller bakgrund ska alla barn, ungdomar och vuxna få likvärdiga möjligheter till en bra utbildning. Utbildningarna behöver i högre utsträckning dimensioneras efter arbetsmarknaden och utvecklas i nära dialog med näringslivet. Att separera gymnasieutbildningarna i två kategorier, om det är ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program, är förlegat. De industriinriktade yrkesprogrammen borde ge grundläggande högskolebehörighet utan att detta måste väljas till. Dels för att dessa kunskaper behövs för de arbeten som väntar efter gymnasiet dels för att inte skapa återvändsgränder utan istället underlätta för vidare studier längre fram.
Möjligheterna att vidareutbilda sig via det offentliga utbildningssystemet efter avslutade högre studier är idag begränsade. Utbildningsystemet behöver utvecklas mot ett livslångt lärande. Vi ser att behovet av kontinuerlig vidareutbildning inom exempelvis nya teknologier samt större utbildningsinsatser för anställda kopplat till teknikskiften bara kommer att öka.
Den stora bristen på kompetens inom vissa områden gör att många företag också rekryterar kompetens inom teknik och IT från tredje land. Här behövs både förändringar i regelverk och ändrade myndighetsuppdrag för att detta ska fungera bättre.
Många unga är intresserade av klimatfrågor och problemlösning och det finns därmed potential att få fler att välja tekniska utbildningar. Men redan till gymnasiet har många tyvärr valt bort teknikinriktade utbildningar på grund av till exempel dåligt självförtroende i matematik, könsnormer eller snäv bild av teknik.
