Kontakta oss Kurser och seminarier Pressrum In English
Forskning & innovation

Samverkansforskning

När industri, institut och akademi forskar tillsammans blir forskningsresultaten mer relevanta för företagen och kan ge innovationer, export och nya jobb. Det drar i sin tur till sig nya investeringar till Sverige. Samverkansforskning ökar också den vetenskapliga höjden.

Det är viktigt att staten på olika sätt stimulerar samverkan mellan näringsliv, akademi och offentlig verksamhet. Det behövs en nationell strategi som stärker Sveriges kompetens- och kunskapsförsörjning genom samverkan mellan universitet, högskolor och näringslivet.

Samverkan behöver omfatta både forskning och utbildning. Här är det även helt avgörande att immateriella tillgångar som skapas vid samverkan tas tillvara och skapar största möjliga värde för Sverige.  För att åstadkomma en ökad samverkan inom utbildning och forskning, krävs ekonomiska incitament, uppföljning och systematisk utvärdering.

Incitament för samverkan är centralt i utformning och genomförande av utbildningar men förstås också avgörande för forskningen. Samverkansforskning mellan akademi, industri och institut är kärnan i utvecklingen av ny kunskap. Här finns ett stort behov av en incitamentsstruktur som säkerställer att samverkan genererar ett värde för alla parter.

Det innebär att såväl universitet och företag som den enskilda forskaren behöver drivkraft för att skapa maximalt värde i samverkan. För universitetet och högskolor behövs incitament för att bygga upp den kompetens som behövs för att ta en aktiv roll i samverkansprojekt och nyttiggöra de kunskapsbaserade tillgångarna. Det skulle gynna värdet i samhällsekonomin och utgöra en strategisk tillgång för industrin.

Det behövs ökade satsningar för att stimulera ökad personrörlighet mellan akademi och näringsliv. Lärosätena har ett tydligt ansvar för utbildning och forskning men även för nyttiggörande. Det senare bör ske främst i ett kvalificerat samarbete med näringsliv och samhälle. En strategi för ökat nyttiggörande, genom bland annat rörlighet mellan industri och akademi, bör tas fram gemensamt av alla universitet, högskolor, näringsliv och samhälle