Kontakta oss Kurser och seminarier Webbshop Avtal 2023 In English
Digitalisering & cybersäkerhet

Digital infrastruktur är det digitala blodomloppet

Den digitala industrin

För industrin är digitalisering synonymt med möjligheten att kunna dra nytta av data samt att kunna koppla upp och koppla samman produkter och processer.  Majoriteten av industriföretag är också helt beroende av fungerande digitala system för sin produktion och för sina affärsmässiga beslut. Systemen bärs i sin tur upp av digital infrastruktur, det vill säga bredband. Om inte tillgången till digital infrastruktur möter företagens behov skapar det flaskhalsar som får förödande konsekvenser på kort och lång sikt.

Den digitala infrastrukturen som industrin i Sverige är förlitar sig på, består av både trådbunda och trådlösa nät. De trådbundna näten är uppbyggda av optisk fiber och når ca 80 procent av företagen i Sverige. Skillnaden är dock stor mellan stad och landsbygd och utanför städerna är tillgången påtaglig lägre.

Vad gäller de trådlösa nätverken så täcker de i stort sett in var företag finns, men på stora delar av Sveriges yta saknas helt möjlighet att kunna använda snabba digitala tjänster. Detta skapar hinder, inte minst för mobila tillämpningar där produkter, lastbilar och arbetsmaskiner rör sig över landet och behöver vara uppkopplade hela tiden.

Utveckling och utmaningar

Utvecklingen har gått snabbt. Historiskt har det varit få tjänster som den digitala infrastrukturen användes för, och för inte alls så länge sedan kunde industrin i stort sett lista vilka digitala tjänster de hade och använde. Så är det inte längre. Allt har blivit digitalt.

En tydlig trend är också att allt mer av den digitala trafiken går över internet. Det innebär att en växande mängd data ska hanteras och samsas i ett sammanhängande nät. Trafikökningen beror på att:

  1. Fler tjänster blir digitala, det vill säga utbudet ökar.
  2. Kapacitets- och kvalitetskrävandetjänster ökar, det vill säga tjänsterna kräver mer bandbredd
  3. Frekvensen ökar, det vill säga de digitala tjänsterna används oftare.
  4. Fler aktiviteter utförs simultant, det vill säga många digitala tjänster används samtidigt.

Andra klassens infrastruktur

För att hantera ovanstående investerar marknadsaktörerna som äger den digitala infrastrukturen drygt 10-12 miljarder kr årligen. Medlen används för att bygga ut, modernisera och förtäta näten. Till detta kommer industrins egna investeringar i digitalisering som årligen uppgår till minst lika mycket.

Trots dessa massiva investeringar behandlas digital infrastruktur som sekundärt i förhållande till andra transportslag så som vägar och flygplatser. Det inkluderas inte i sammanhängande offentlig planering och prioriteras bort. Ur industrins perspektiv är detta anmärkningsvärt då digitalisering i allmänhet - och digital infrastruktur i synnerhet - har betydelse för ökad konkurrenskraft, möjlighet till utveckling samt är en drivkraft för en grön omställning. Den offentliga synen på bredband gör att det inte betraktas som en tydlig utvecklingsfråga eller infrastrukturfråga.

En annan utmaning är att säkerheten i näten är eftersatt. Avgrävningar, elavbrott och sabotage är reella hot mot tillförlitligheten i den digitala infrastrukturen. Till detta kommer att näten är byggda under olika tidsperioder - med väldigt olika krav på anläggningsteknik och robusthet. Utmaningen accentueras av att det finns ca 1 000 nätägare av olika storlekar spridda över hela landet. Detta gör att det saknas översikt och kunskap om nätens kvalitet och sträckningar, vilket gör det svårt att kunna lita på nätens kvalitet och tillförlitlighet. Det kan också noteras att de kommande investeringsbehoven, inte minst på landsbygden, är fortsatt stora. Det handlar delvis om kostsamma anslutningar på avlägsna platser.

Vad vill Teknikföretagen?

Industrin i Sverige står inför stora utmaningar. Ju mer av deras verksamhet som digitaliseras - desto högre krav behöver ställas på den digitala infrastrukturen. För att adressera ovanstående utmaningar ser Teknikföretagen behov av:

  • Reviderade nationella målsättningar för digital infrastruktur med ökad betoning på mobilitet (En ny bredbandsstrategi). Det kommer i sin tur ställa krav på fortsatt offentligt stöd för utbyggnad av bredbandsinfrastruktur i områden där marknaden inte kan bygga ut på ren kommersiell grund. Detta gäller särskilt yttäckning för att möjliggöra mobila datatjänster.
  • Krav på inventering av allmänt tillgängliga nät för att säkerställa att de uppfyller robusthetskrav och säkras med redundans. Det är centralt att sårbarheter och svaga punkter i näten identifieras och avhjälps fortlöpande.
  • Ökad transparens kring hur regioner och kommuner främjar digital infrastruktur genom ett bredbandsindex. Kommuner och regioner behöver uppgradera sitt intresse för digital infrastruktur och se det som en utvecklingsfråga, jämställd med annan infrastruktur.