Yrkeshögskola

Publicerad 15 mars 2019 Kontaktperson: Frida Andersson

Det finns en stor efterfrågan inom industrin på den kompetens som erbjuds inom YH. Det märks bl.a. genom att en hög andel av de studerande är etablerade på arbetsmarknaden inom det område han eller hon studerat relativt snabbt efter avslutad utbildning.


Yrkeshögskolan (YH) är konstruerad så att den efterfrågade kompetensen är grunden för om en utbildning ska få starta. Det faktum att utbildningar inom YH både skapas och bedrivs i nära samverkan med arbetslivet skapar goda förutsättningar för utbildningar som leder till jobb. När behoven varierar är det viktigt att även utbildningsutbudet kan variera. Detta vara en viktig grundprincip som bör upprätthållas.

Samtidigt ser vi att behovet av vissa utbildningsplatser är konstant, oavsett konjunktur och dagens regelverk tar inte hänsyn till de mer långsiktiga behoven och får klart negativa konsekvenser för kompetensförsörjningen. Den återkommande prövning som krävs för att bedriva YH-utbildningar tar inte hänsyn till dessa mer strukturella behov vilket riskerar få negativa konsekvenser för kompetensförsörjningen.

Resursfrågan är ett akut problem som riskerar att förvärras på sikt. En ansökan om att få starta YH-utbildningar kräver ett stort engagemang från det lokala och regionala näringslivets företrädare. Om dessa upplever att insatsen som krävs för en ansökan blir för stor i förhållande till möjligheten att bli godkänd finns stor risk att motivationen att ansöka minskar. För industrin är det viktigt att även utbildningar med få utbildningsplatser eller utbildningar som kräver större investeringar kan genomföras med en ekonomi som gör den möjlig. Inom industrin finns behov av nyckelkompetenser inom bristyrken. En del av dessa yrken kräver förkunskaper och antalet sökande kan därmed inte heller bli så stort. Det är viktigt att även dessa utbildningar ges rimliga förutsättningar.

Yrkeshögskolan skulle kunna ge ett större bidrag till kompetensförsörjningen än idag om det fanns fler korta utbildningar och om det infördes fristående kurser både inom befintliga utbildningar och som helt fristående kurs. Många yrkesverksamma som behöver bygga på sin kompetens har svårt att ta del av längre utbildningar. Helt fristående kurser innebär att innehållet kan utformas specifikt efter yrkesverksammas behov. Det ger möjlighet att möta mer akuta kompetensbrister i näringslivet. Kortare utbildningar ger även större möjlighet att använda yrkeshögskolans utbildningar till att i en omställningssituation matcha uppsagda mot jobb där det råder kompetensbrist.