Högre utbildning

Publicerad Kontaktperson: Frida Andersson

Teknikföretagens medlemmar är kunskapsintensiva. Ingen annan bransch skapar större förädlingsvärde i allt mer komplexa, digitala och uppkopplade fabriker än teknikindustrin. Sektorn anställer flest högutbildade personer i Sverige och investerar mest i forskning och utveckling. Tillgången på duktiga medarbetare är helt avgörande för industrins konkurrenskraft. För att trygga kompetensen behöver Sverige ett väl fungerande högskolesystem som matchar arbetsmarknadens behov.


Utbildningsnivån i våra medlemsföretag har förskjutits mot längre utbildningsbakgrund och den kompetensväxling som har skett den senaste 15–20 åren kommer med största sannolikhet att fortsätta. Hittills har det betytt att andelen högskoleutbildade mer än fördubblats på svenska teknikföretag medan de som enbart har en grundskoleutbildning har halverats.

För att säkra kompetensbehovet handlar det både om nyutbildade personer och fort- och vidareutbildning av medarbetare. Det är ett självklart samhällsintresse i flera avseenden. Utbildningar med arbetslivsanknytning och koppling till nya teknologier attraherar många studenter, som snabbt kan få intressanta och spännande jobb samtidigt som de bidrar till ett hållbart och välmående samhälle. En annan viktig effekt är regional tillväxt och mer resurser till välfärd.

Universitet och högskolor i Sverige behöver, precis som teknikföretag, vara internationellt konkurrenskraftiga. Detta tror vi kommer bli allt mer tydligt i framtiden, inte minst på utbildningssidan. Högskolan bör agera utvecklingsmotor för internationell och nationell forskning och för att attrahera spetskompetens till regionen och till Sverige. För att ta en sådan roll behöver universitet och högskolor en tillräckliga förutsättningar och grundfinansiering som stimulerar strategiska specialiseringar, långsiktighet för samverkan och spridning av resultat.

Samverkan mellan högskola och industri är en nyckelfråga för att stärka kopplingen mellan utbud och behov och för att öka kvaliteten.  Idag ser vi att företagens roll är kraftigt undertryckt i både kvalitetssäkring och dimensionering och otydligt när det gäller att vara med och påverka innehåll. Att studenterna får ett kvalificerat jobb efter examen är ett avgörande mått på utbildningens kvalitet och relevans. Vi vill därför att högskolorna och Universitetskanslersämbetet, UKÄ, väger in studenternas anställningsbarhet i sitt arbete med kvalitetssäkring och dimensionering av utbildning i större utsträckning än vad som sker idag. Det är väsentligt att såväl dimensionering av utbildningar som innehåll följer förändringar och behov på arbetsmarknaden.

Den allt snabbare utvecklingen inom industrin och i övriga samhället kräver en ständig och återkommande kompetensutveckling för individer. Högskolan har idag ett otydligt uppdrag och i många fall små möjligheter att erbjuda yrkesverksamma relevant kompetensutveckling, vilket måste förändras. Inte minst behöver flexibla utbildningsformer utvecklas. Högskolan bör ges uppdrag och finansiering till att jobba med vidareutbildning. Inte bara uppdragsutbildning, utan också större utbud av tillgängliga och relevanta fristående kurser för ”återvändare”.