Lagar och regler

Publicerad 28 augusti 2019

Offentliga strukturer och system möjliggör och begränsar digitalisering av industrin. Regleringar får ofta oanade effekter varför Teknikföretagen förespråkar självreglering så att inte digitaliseringen ska förhindras.


Introduktion av innovationer baserade på nya teknologier förändrar förutsättningar och ger upphov till nya marknader. För att innovationer ska kunna få genomslag krävs relevanta spelregler. Rätt utformade skapar spelregler förutsägbarhet och kan således bidra till att transaktionskostnader sänks och att risker lättare kan hanteras. Dåligt utformade hämmar reglerna utvecklingen och kan snedvrida konkurrensen på marknaden. Vilka regler som införs och hur spelreglerna utformas är således av stor betydelse för industrin i Sverige.

I nuläget har många potentiella innovationer koppling till digitalisering. Med digitalisering avses primärt de nya möjligheter, utmaningar och konsekvenser som utvecklingen inom elektronik, informationssystem och kommunikationsteknik för med sig. Genomslaget av digitaliseringen är generiskt, och ett flertal branscher är under omvandling. Det finns inga tecken på att denna utveckling skulle avstanna, utan tvärtom talar mycket för att hastigheten på den teknologiska utvecklingen och dess tekniska tillämpningar kommer att öka i hastighet.

Samtidigt som digitaliseringen fortgår är den nuvarande lagstiftningen och regelverken inte helt anpassade för snabba tekniska genombrott.  Drönare, självkörande bilar och plattformsföretag skapar friktion mellan hur befintliga regler är utformade och hur nya aspekter i ekonomin i praktiken fungerar. Detta riskerar leda till rättslig osäkerhet och att möjligheten att dra nytta av den digitala teknikens möjligheter försämras.

Sett i ett historiskt perspektiv är de utmaningar digitaliseringen medför inget nytt. Ny teknik introduceras kontinuerligt i samhället och medför radikala förändringar som kräver att regelverk förändras. Lagstiftningen och regleringar präglas dock långt ifrån alltid av rationalitet. Detta märks bland annat genom följande (Här avses nya produkter som helt konkurrerar ut en befintlig teknik exempelvis ångbåten, järnvägen, telegrafen, elektriciteten, bilen, flygplanet och datorn):

  • Hur teknikens risker och fördelar upplevs tenderar att forma hur lagar och regleringar utformas. Denna upplevelse kan vara, mer eller mindre, grundad på vetenskaplig grund.
  • Oförutsedda incidenter (t.ex. en stor olycka eller fusk) tenderar katalysera starka reaktioner och på kort tid åstadkomma mycket snabb förändring av befintliga lagar och regleringar.
  • I komplexa frågor tenderar beslutsfattare att söka analogier i befintliga lösningar. Detta innebär att lagar och regler på ett område inte tar hänsyn till nya affärslösningar och situationer.
  • Reglering tenderar att innefatta ett mått av konservatism. Beslutsfattare är ofta ovilliga att ändra regler och regleringar som introducerats när en teknik först lanserades på marknaden.

Sammantaget gör detta att de regleringar och lagar som införs i stor utsträckning är händelsestyrda och tenderar att befästas när de väl introducerats. Reglering skapar därtill ofta oöverblickbara systemeffekter med långtgående konsekvenser. Det finns därtill en stor osäkerhet kring när och på vilket sätt regleringar införs när ny teknik introduceras.

Teknikföretagen arbetar för

  1. Att självreglering ses som ett förstahandsalternativ för beslutsfattare
  2. Att lagstiftning som kan påverka industrins digitalisering införs med stor försiktighet och återhållsamhet
  3. Att de regelverk som införs i Sverige inte avviker från de som finns på europeisk nivå