Utseende av styrelseledamöter i forskningsstiftelser som bildats med löntagarfondsmedel

Publicerad 27 november 2009 Senast uppdaterad 25 november 2015

Utbildningsdepartementet har i en promemoria 2009-10-15 föreslagit att staten ska minska sitt inflytande över hur vissa forskningsstiftelser som bildats med hjälp av medel från de tidigare löntagarfonderna tillsätter sina styrelseledamöter.

Förslaget förväntas enligt punkterna 9 och 10 (sid 7–8) i promemorian ­– förutom att leda till ett effektivare styrelsearbete – öka oberoendet för forskningsstiftelserna och stärka inflytandet för forskarsamhället och samhället i stort.

Teknikföretagen tillstyrker den tydligt uttalade ambitionen att det ska finnas en bred erfarenhet av forskning, samhälle och näringsliv i styrelserna. Det är dock svårt att förstå logiken i att det därmed endast ska vara forskarsamhället som utser ledamöterna, och vi avstyrker därför promemorians förslag i denna del.
Promemorian betonar alltför mycket enbart forskarsamhällets behov av inflytande. Endast ett fåtal (t.ex. VINNOVA och IVA) av de föreslagna aktörerna kan sägas ha god kunskap och insyn i industrins forskningsarbete och forskningsbehov. Risken för att just representationen för näringslivet blir bortglömd är därför stor, enligt Teknikföretagen. Det vore en icke önskvärd utveckling, då Teknikföretagen anser att det är mycket angeläget att universitetens och högskolornas forskare kan samverka bättre med näringslivets forskare. Sverige har inte råd med två åtskilda forskningssystem.

De forskningsstiftelser som berörs av regeringens överväganden har alla strategiskt betydelsefulla uppdrag. Deras verksamhet får konsekvenser för välfärd och samhällsnytta som helhet likväl som konsekvenser för näringslivet och övriga samhällssektorer. 

Därför är det också viktigt att styrelserna består av representanter som kan se både helheten och delarna i vad som görs för att utveckla och tillämpa höjda kunskapsnivåer i samhället. Antalet namnförslag som ska lämnas från den ovan nämnda samordningsgruppen bör därför utökas från två till tre ledamöter. Ett sådant förslag från regeringen bör motiveras med behovet av att stiftelsernas arbete ska ges en bred förankring också från näringsliv och samhälle, för att stödja den strategiska inriktningen av uppdraget.
Teknikföretagen förutsätter att regeringen i utformningen av stiftelseförordnanden på detaljnivå skriver in att näringslivet ska vara representerat liksom ordningen var för SSF och MISTRA då stiftelserna bildades 1993–94. Till KK-stiftelsen inbjöds dåvarande Industriförbundet att lämna förslag till ledamöter.