Huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2011

Publicerad 22 juni 2011 Senast uppdaterad 20 november 2015 Kontaktperson: Anders Weihe

Teknikföretagen har beretts tillfälle att lämna synpunkter på förslagen eller materialet i Huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11).

Inledningsvis ska ett par utgångspunkter för Teknikföretagens yttrande lämnas.

En första utgångspunkt är att betänkandet spänner över flera områden och att det behandlar såväl arbetsmarknadsrelaterade frågor som det svenska skattesystemet, utbildningssystemet, sjukförsäkringen och integrationspolitik. Ett flertal av dessa frågor ligger inom ramen för Svenskt Näringslivs uppdrag att hantera och Svenskt Näringsliv är också remissinstans för betänkandet. Teknikföretagen kommer därför att i det följande främst lämna branschspecifika synpunkter på betänkandet i de delar som skulle ha störst effekter för Teknikföretagens medlemmar eller industrin som helhet och den exportberoende industrinära sektorn.

En ytterligare utgångspunkt är att det i betänkandet uttryckligen anges att utredningens analyser baseras "i huvudsak på resultat från nationalekonomisk forskning" (s. 23). Sådan har givetvis ett stort värde som diskussionsunderlag men samtidigt har makroekonomiska modeller uppenbara begränsningar metodmässigt (modeller vs verklighet).

Den nationalekonomiska forskningen försöker, ofta utifrån en redan tillrättalagd bild och med användning av ett fast modelltänkande, uttolka historiska samband vilket medför risk för att den inte leder till korrekta bedömningar av varken dagens situation eller framtida förhållanden.

Av många exempel kan nämnas att globaliseringens betydelse i allmänhet och utvecklingen av den finansiella sektorn, ofta helt saknas i de nationalekonomiska modeller.

Ett för Teknikföretagen särskilt viktigt område där nationalekonomer mer generellt har svårigheter är lönebildningen. I betänkandet har man dock på ett förtjänstfullt sätt beskrivit den nödvändiga kopplingen mellan lönekostnader och prestationer och även lönebildningens effekter på sysselsättningen (bl.a. den s k insiders – outsiders problematiken).