Globaliseringsrådets slutrapport

Publicerad 27 november 2009 Senast uppdaterad 25 november 2015

Regeringen har efterfrågat synpunkter på Globaliseringsrådets slutrapport. Teknikföretagen har med intresse följt Globaliseringsrådets verksamhet och tagit del av det stora antalet underlagsrapporter som presenterats.

Teknikföretagen ställer sig bakom slutrapporterns övergripande analys och slutsatser vad gäller insikten att vårt framtida välstånd avgörs av i vilken grad olika åtgärder medverkar till att stärka ”Sveriges konkurrenskraft och förmåga att attrahera investeringar och kompetenta människor”. Vi vill därför uppmana regeringen att börja ställa sina förslag och bedöma nu gällande regler utifrån dessa av globaliseringsrådet framförda principer. Med en sådan kompass blir det lättare att genomföra det som är avgörande för vårt välstånd i Sverige.

Rådet uppmanar därtill till långsiktighet och hänvisar till att globaliseringen ställer krav på ett regeringskansli som är strategiskt tänkande och initiativtagande. I slutrapporten poängteras särskilt betydelsen av att den politiska ledningen kontinuerligt är uppdaterad om utvecklingen av konkurrensförutsättningarna i omvärlden och rådet efterlyser en bättre analysfunktion och omvärldsbevakning i statsministerns kansli.

Vi välkomnar särskilt rådets betoning att utgångspunkten måste vara dagens ekonomiska förutsättningar och inte gårdagens. Rådet drar även den riktiga slutsatsen att strukturomvandlingen i Sverige ökar med stor kraft nu när finanskraschens mest akuta fas är passerad. Vi delar även slutsatsen att detta ställer ökade krav på omställning och på vår förmåga att anpassa oss till nya förutsättningar. Inom industrin är detta väl kända förutsättningar och det är av stor vikt att regeringen och andra politiska beslutsfattare inser på vilka grunder industrin fattar beslut. Påverkan är särskilt tydlig vid beslut om nya eller fortsatta lokaliseringar.

Teknikföretagen välkomnar detta tillfälle till ett eget yttrande. Vi begränsar oss i det följande till frågor av särskild stor betydelse för industrin, som behovet av en mer flexibel arbetsmarknad samt utbildning och forskning.  Därtill kommentera vi några särskilt viktiga skattefrågor.

Ökad omställningsförmåga genom en mer flexibel arbetsmarknad

(synpunkter på kapitel 5)

I rapporten beskrivs att förändringar på arbetsmarknaden bör ske som underlättar snabb anpassning och omställning i företagen. Behovet av detta delas av Teknikföretagen. Rådet har angett att mycket av sådant förändringsarbete kan ske genom förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. Här har Teknikföretagen klart mindre tilltro till vad som kan åstadkommas genom partsförhandlingar. Orsaken är att de regler som anges i den mycket omfattande lagstiftningen som gäller arbetsmarknaden skapar en sådan obalans att förhandlingarna kör fast. Till det kommer att fackföreningsrörelsen betraktar lagstiftningen som helig med uttryck av typen ”detta har vi uppnått genom etthundra år av kamp” och ”en förändring innebär att vi vrider klockan tillbaka etthundra år i tiden”.

 

Med uttrycket ”den svenska arbetsmarknadsmodellen” åsyftas en modell där arbetsmarknadens parter agerar på arbetsmarknaden utan statlig inblandning. Efter 1970-talets omfattande expansion av lagar och bestämmelser på arbetsmarknaden finns en obalans mellan parterna som gör att denna modell inte längre fungerar.

Utredningen eftersträvar en arbetsmarknad där många frågor avgörs genom avtal mellan arbetsmarknadens parter i stället för genom lagstiftning. Ska detta bli möjligt måste lagstiftningen förändras så att den blir neutral. Ett nödvändigt inslag i sådana förändringar är en mera balanserad konflikträtt. De mycket långtgående möjligheterna att vidta konfliktåtgärder utan hänsyn till konsekvenser (proportionalitet) eller till att avtal redan ingåtts (sympatiåtgärder) ger arbetstagarorganisationer en oproportionerlig makt. 

Sverige som kunskapsnation

(synpunkter på kapitel 3)

Slutrapportens inledning (3.1) är lätt att ställa sig bakom vad gäller såväl utbildning som forskning. När det sedan gäller lagda förslag och med tanke på ambitionen i anslaget samt avsaknad av förslag på vissa områden så blir bilden bitvis en helt annan. 

Under p 3.2 saknas helt en diskussion kring de centrala ämnena Matematik, Naturvetenskap och Teknik. Sverige, liksom flera OECD länder tappar mark både när det gäller faktiska kunskaper och ungdomars intresse. Det är till och med så att i en utredning i ERT (European Roundtable of Industrialist) har Sverige sämre förutsättningar p.g.a. demografiska faktorer (färre antal ungdomar under det kommande decenniet). Här har utbildningsdepartementet inrättat en Teknikdelegation som kommer att rekommendera långgående åtgärder för att stärka såväl intresse som kunskaper. Detta inte minst på lärarsidan och det borde vara ett naturligt förslag att Globaliseringsrådet välkomnar åtgärder i denna riktning. 

Under p 3.3 saknas likaså en diskussion om högskoleutbildningens inriktning och fokusering. Likaväl som att diskutera hur stor andel av en ungdomskull som väljer och ges möjlighet att studera vidare bör fokus läggas på hur vi stärker utbildningar inriktade mot naturvetenskap och teknik (ingenjörsutbildningar).

Här blir åtgärder som:

  • Hur ökar man intresset hos ungdomar att välja dessa inriktningar?
  • Hur ökar man relevansen i dessa utbildningar sett ur ett avnämarperspektiv? (Vi talar här om yrkesutbildningar i vid bemärkelse.) 

Under p 3.4 kan vi instämma i att det är väsenligt att större resurser avsätts i den statliga budgeten för forskning och här speciellt den behovsmotiverade forskningen. Sverige som industrination konkurrerar med andra länder om att skapa effektiva och välfinansierade forskningsmiljöer. Att luta sig mot avdragsmöjligheter och donationer är tveksamt.

Vad som saknas är en analys av hur det totala svenska forskningssystemet (med en mycket stor industribaserad forskning) fungerar och hur det är dimensionerat. En avgörande förutsättning, som vi ser det, är hur väl den statliga instituts/universitetsbaserade forskningen kan kopplas till den sedan länge globala forskningen i industrin. Teknikföretagen mfl hävdar att Sverige inte har råd med två skilda forskningssystem, vilket innebär att på ett antal områden behöver broar byggas och stärkas mellan akademi och industri. Institutens roll bör stärkas och talet om de autonoma universiteten behöver förtydligas . En frikoppling från statliga (onödiga) pålagor och styrning är bra, men vi ser det som väsentligt att universitet och högskolor har tydliga och styrningsmässigt reglerade kopplingar till industri och näringsliv.

Ekonomi, näringspolitik och skatter i ett globalt perspektiv (synpunkter på kapitel 4) 

Behovet av förändringar inom skatteområdet framgår tydligt i Globaliseringsrådets slutrapport och Teknikföretagen ställer sig bakom den lista på prioriterade skatteförändringar som presenteras. Ambitionen att behålla företagens huvudkontor och forskningsenheter tydliggör behovet av bl.a. avskaffad värnskatt och reformerad expertskatt. 

Globaliseringsrådets slutsats, att en ny skattereform bör gemomföras, delas av Teknikföretagen. Skattereformen bör då utgå ifrån principen om lika behandling och bygga på enkla generella principer.

I utredningen belyses behovet av att förändra den statliga inkomstskatten. Den föreslagna metoden, dvs. en successiv höjning av skiktgränsen, är däremot felaktig eftersom marginaleffekterna förblir fortsatt höga. En sänkning av nivån på den statliga inkomstskatten är mer förenlig med behovet att attrahera kompetenta människor.