Förslag till åtgärder med anledning av Lavaldomen

Publicerad 9 december 2009 Senast uppdaterad 25 november 2015 Kontaktperson: Per Dalekant

Teknikföretagen ansluter sig till de synpunkter som framförs av Svenskt Näringsliv. Vi vill emellertid för egen del särskilt framhålla följande.

Eftersom utredningens förslag inte fullt ut respekterar EG-rätten och skulle innebära stora risker för störningar i den svenska kollektivavtalsmodellens funktionssätt, bör det inte genomföras. Istället bör en modell med reglering av minimivillkor genom lagstiftning, även omfattande minimilön, genomföras.

Den modell som utredningen valt att föreslå innefattar också några allvarliga brister, bland annat i diskriminerings- och förutsebarhetshänseende. 

Alternativa modeller för genomförande

Utredningen har utan egentlig analys avfärdat alternativa modeller för fastställande av minimivillkor. Om regeringen vill kunna presentera ett lagförslag som granskat alla möjligheter att inte störa kollektivavtalsmodellen i Sverige och som är förenligt med EG-rätten måste dessa brister avhjälpas. Rimligen finns ingen annan möjlighet än att komplettera beslutsunderlaget i det vidare lagstiftningsarbetet, förslagsvis genom en promemoria utarbetad inom Regeringskansliet.

Teknikföretagen har i denna del två förslag till alternativa modeller.

Minimilön i lag

Det är Teknikföretagens uppfattning att den bästa modellen för att fastställa minimivillkor i nu aktuellt avseende är minimireglering genom författning. Detta gäller också minimilön.

Utredningen avfärdar en modell med minimilön satt i författning med hänvisning till att en sådan modell skulle vara mer ingripande i partsautonomin än de andra. Detta kan inte sägas vara rättvisande.

 I själva verket är det så att de mycket stora störningar på lönebildningen som en modell som den som utredningen förslagit skulle kunna medföra inte skulle uppstå med en modell med minimilön satt i författning. Det förslag som utredningen presenterat utgör således i själva verket ett större praktiskt ingrepp i partsautonomin än minimilön satt i författning.
Utredningens förslag innebär nämligen en mycket stor risk för att fackliga organisationer kommer att ställa krav på höjningar av minimilönerna i kollektivavtal av protektionistiska skäl, eller i vart fall av vad professor Tore Sigeman kallat socialprotektionistiska skäl. De svenska kollektivavtalens minimilöner kommer således inte att sättas med utgångspunkt från vad som behövs på den svenska arbetsmarknaden med utgångspunkt från vad som behövs för att skydda den svenska fackliga lönekartellen i förhållande till utländska gästande företag.
Dessa företag företräds för övrigt inte heller av den andra kollektivavtalsslutande parten på förbundsnivå, den svenska arbetsgivarorganisationen, eftersom de inte är medlemmar i den.