Kina håller takten mot målet om dubblad ekonomi

Publicerad 17 april 2018 Kontaktperson: Bengt Lindqvist

Som vanligt är Kina först ut av de större länderna att presentera BNP-siffror för första kvartalet i år. Utfallet var i stort sett som förväntat och BNP ökade med 6,8 procent jämfört med första kvartalet i fjol. I fjol var tillväxten 6,9 procent.


Det politiska målet sedan länge har varit att fördubbla BNP (i volym) mellan år 2010 och år 2020. För att komma dit måste tillväxten framöver ligga och pendla runt 6,5 procent i årstakt. Det politiska systemet har stor inverkan på de siffror som presenteras. Detta framkommer också i minst sagt häpnadsväckande pressmeddelanden som Kinas statistikmyndighet författar i samband med presentation av BNP-siffror. Vi räknar med att tillväxten till och med år 2020 med största sannolikhet kommer att nå de politiskt ”önskade siffrorna”.

Industriproduktionen ökade med 6,5 procent 2017. Under första kvartalet i år ökade industriproduktionen med 6,8 procent procent jämfört med första kvartalet i fjol. Här var det förvisso en nedväxling i ökningstakten till 6,0 procent i mars jämfört med drygt sju procent i januari-februari.

Tillväxten i industrin är samtidigt imponerande jämfört med många andra länder. Samtidigt ska man komma ihåg att industriproduktionen ökade med 13,5 procent per år i genomsnitt under perioden 2002-2014. Den nya ensiffriga tillväxten har nu sedan några år blivit det ”nya normala”. Vissa delbranscher visar ändå fortsatt tvåsiffrig tillväxt för närvarande som exempelvis IT-hårdvara och läkemedelsindusti, men även här har tillväxten växlat ner jämfört med perioden 2007-2014.

Dämpad tillväxt för teknikindustrin under första kvartalet

Teknikproduktionen i Kina ökade med 10,5 procent i volym i fjol vilket var högre än 2015-2016. Här var det främst produktionen i maskinindustrin som tilltog i hög grad som en konsekvens av ökad global efterfrågan på investeringsvaror. Produktionen av personbilar och lätta kommersiella fordon ökade dock mycket måttligt i ett historiskt perspektiv eller med begränsade 3,8 procent i fjol. Under första kvartalet i år dämpades tillväxten för Kinas teknikindustri och visade en ökning på 9 procent jämfört med första kvartalet i fjol. Till denna dämpning bidrog främst metallvaror, vissa maskiner som pumpar, kompressorer, lyft- och godshantering samt motorfordon.

Vi räknar med att industriproduktionen för såväl teknikindustri som industrin sammantaget inte ökar i riktigt samma takt i år som i fjol bl.a. som följd av att uppsvinget i global industrikonjunktur som vi bevittnade i fjol nu gradvis matttas av. Till detta kan också tilläggas internationella handelsfriktioner som inte direkt har minskat på senaste tid.

Mognad

Kinas tillväxtresa sedan senare delen av 1990-talet har varit exceptionell. BNP i löpande USD visar att Kina blev världens andra största ekonomi år 2010. Men sedan några år tillbaka har Kina lämnat denna exceptionella resa bakom sig. Flera industrisektorer har överkapacitet. Detta återspeglas bl.a. i Kinas industriinvesteringar som ökade preliminärt med låga fem procent i årstakt under första kvartalet i år efter att ha ökat 25 procent per år i genomsnitt år 2005–2016. Framöver handlar det förvisso om att fortsätta investera, men investera rätt d.v.s. ersätta ”gammalt skräp” samt investera i kapitalutrustning med högre tekniknivå.

Ökat välstånd och urbanisering har också inneburit ökad efterfrågan på motorfordon, tvättmaskiner, kylskåp eller andra varor som är förknippat med materiellt välstånd i västerländsk mening. Men även här noteras att uppsvinget i konsumtion av dessa produkter ligger bakom oss.

Tydlig mognad för fordonsindustrin men med undantag

Ser vi till försäljningen av personbilar visar den klara tecken till mognad och avmattning. Utan subventioner år 2016–2017 av ”småbilar” (<=1,6 liters motorvolym) hade sammantagen fordonsförsäljning troligtvis minskat båda dessa år. Dessa subventioner har nu upphört och första kvartalet i år visar på marginell ökning i personbilsförsäljning jämfört med första kvartalet i fjol. Det har dock varit en stark historisk tillväxt med en försäljning som år 2005 uppgick till 3,98 miljoner enheter och som nådde 24,7 miljoner enheter i fjol.

Inom den totala personbilsförsäljningen finns det dock en hel del skillnader. SUV-segmentet ökar fortfarande i relativt hög takt, om än inte som perioden 2014–2016 då försäljningen fördubblades. Hybrid- och elbilar växer också starkt genom subventioner och ökad miljömedvetenhet.

Geely – a kind of wheelie

Volvo Cars ägare Geely har tvärtemot den sammantagna utvecklingen i total fordonsproduktion och fordonsförsäljning visat en exceptionell resa de senaste åren. Produktionsvolymen har ökat från drygt 400 000 enheter år 2014 till 1,3 miljoner i fjol. Företaget har lyft sig kvalitetsmässigt, ökat antalet modeller och antalet återförsäljare samt i stort sett lämnat lågprissegmentet (50 000–70 000 Yuan per bil) bakom sig. Under första kvartalet i år fortsatte framgångarna och Geely kan med lite tur segla upp som Kinas tredje största tillverkare efter VW och GM i år (det vill säga VW/GM i sina respektive joint venture med SAIC och FAW).

Sammanfattningsvis kan konstateras att första kvartalet i år inte bjöd på några exceptionella variationer för den ”förutbestämda” ekonomiska tillväxten i Kina. BNP-tillväxten förväntas hamna i häradet 6,5 procent 2018–2020 eller till dess att nya politiska signaler dyker upp. Tillväxten i industriproduktionen förväntas avta med 1–2 procentenheter i år jämfört med i fjol. Fordonsindustrin leder här inbromsningen. Detta får naturligtvis också en negativ inverkan i underleverantörsleden inte minst vad gäller produktionen i bl.a. gummi-, plast-, råståls- och metallindustrin.

Bengt Lindqvist, ekonom Teknikföretagen