”Var finns ”Tinder” i utbildningssverige?”

Publicerad 23 februari 2017 Kontaktperson: Amelie von Zweigbergk

Var finns ”Tinder” i utbildningssverige – där unga och arbetslösa kan hitta utbildningar som leder till jobb? Nu är vi över 10 miljoner invånare i Sverige, och av dem är ca 6,9 procent arbetslösa. Samtidigt har svensk industri mycket svårt att rekrytera till vissa yrken, till exempel automationstekniker. Så långt är det ett vanligt ”mismatchproblem”. Men det är långt värre än så. Samtidigt som det finns många arbetslösa så gapar vart fjärde klassrum tomt vid utbildningar inom tekniska bristyrken. Det skriver Amelie von Zweigbergk, chef för industriell utveckling på Teknikföretagen, i SVT Opinion.

 

Detta är inte enbart ett slöseri med skattepengar, det är en avgörande fråga för svensk industris fortsatta tillväxt.

I förra veckan släppte Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) sin rapport Studerandes sysselsättning 2016. Utbildningarna vid Yrkeshögskolan anordnas i direkt samverkan med arbetsgivare, för att garantera studenterna en kompetens som efterfrågas vid examen. Överlag visar rapporten vilken bra resurs yrkeshögskolan är.

Andelen som fått arbete efter att ha tagit examen 2015 från någon av yrkeshögskolans tvååriga utbildningar uppgår till 91 procent, där motsvarande siffra var 70 procent innan utbildningen – det är den högsta siffran som någonsin uppmätts. De senaste fem åren har yrkeshögskolan levererat resultat runt dessa mycket höga nivåer – siffror de flesta andra universitet- och högskoleprogram knappt kan drömma om.

Faktum är att en studie från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering visat att YH-studenterna snabbare kom ut i arbete än högskolestudenter som studerat inom samma område, kontrollerat för skillnader mellan individerna.

Ett av de områden som uppvisar störst uppsving i sysselsättning före jämfört med efter utbildningen är området Teknik och tillverkning. Inom detta område hade endast sex av tio arbeten innan utbildningen. Efter utbildningen hade nio av tio arbeten efter sin examen.

Men där slutar de positiva nyheterna, inte minst för industrin. För samtidigt som de studerande som går igenom Yrkeshögskoleutbildningar snabbt får jobb så står ändå en oförsvarligt stor andel platser tomma. 25 procent av kurserna inom teknikområdet läggs ner innan de ens börjat på grund av för få deltaganden.

Hur kan det komma sig att utbildningsplatser, till exempel till produktionstekniker, som i princip leder till ett garanterat jobb med bra lön står tomma- samtidigt som arbetslösheten ligger nära sju procent?

Om man vänder på frågan – hur många vet vad automationstekniker arbetar med? Undersökningar visar att den genomsnittliga svenska 19-åringen känner till knappt 25 yrken. Automationstekniker är sannolikt inte ett av dem.

Sanningen är att Sverige idag inte har något heltäckande system att få till en matchning mellan osäkra arbetssökande och Yrkeshögskoleutbildningar. Här behöver Stefan Löfvén och Anna Ekström kavla upp ärmarna och ta ett utökat ansvar för den kvalificerade yrkesutbildningen i Sverige. Vi behöver:

  • Fler platser på Yrkeshögskolan, inte minst till de tekniska utbildningarna
  • Ett nationellt uppdrag till lämplig myndighet att starta en studie och yrkesvägledning som även inkluderar Yrkeshögskolans kurser
  • Se till att kunskapen om yrkeshögskolans existens, och dess kurser, ökar bland gymnasieskolornas studie- och yrkesvägledare och bland AF-personal.

Dessa för arbetsgivaren skräddarsydda utbildningar är ett extremt viktigt verktyg om Stefan Löfvén på allvar vill att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020.

Ökad tillväxt inom svensk industri kräver en väl fungerande kompetensförsörjning.

Amelie von Zweigbergk

Läs debattinlägget på Svt.se här.