"Utmaningen är att vända den negativa trenden och förbättra konkurrenskraften"

Publicerad 13 januari 2017

I SvD Debatt skriver Teknikföretagens Klas Wåhlberg, vd, Anders Weihe, förhandlingschef, och Anders Rune, chefekonom, en replik till Jusek. I en tidigare debattartikel har Juseks Sofia Larsen, ordförande, Maria Arrefelt, förhandlingschef privat sektor, och Lena Emanuelsson, förhandlingschef offentlig sektor, skrivit att den svenska modellen måste reformeras.

Klas Wåhlberg, Anders Rune och Anders Weihe.

"Mycket av det som Juseks företrädare lyfter fram i sin artikel på Näringsliv Debatt är välgrundat men hamnar i några hänseenden snett i sitt ganska breda resonemang om utmaningarna för Industriavtalets lönenormerande roll.

Den första frågan som bör ställas är varför industrin måste utgöra normbildare för arbetskraftskostnader i Sverige. Svaret på den frågan måste ta sin utgångspunkt i att lönebildningen i Sverige sedan lång tid är starkt centraliserad och mycket transparent. Det är mycket lätt för en grupp att jämföra sitt löneläge med en annan grupp och det finns en allmän förståelse för dessa jämförelser oavsett hur irrelevanta eller direkt enfaldiga de är. Den starka centraliseringen är således institutionaliserad genom både författningsreglering och kulturell internalisering, bland annat genom den svenska synen på rättvisa.

Varken PTK, som domineras av Unionen och Sveriges Ingenjörer eller LO och dess medlemsförbund accepterar en lönebildning som är branschanpassad eller lokalt företagsanpassad. Centraliseringen har visat sig i princip omöjlig att bryta. Förutsättningen för en påtaglig förändring är att regelsystemet förändras. I den svenska miljön är alternativet till en stark industrinormering att facken inom de inhemskt skyddade sektorerna genom konflikthot och sympatiåtgärder sätter igång en lönekarusell och huggsexa som leder till kompensationskrav och arbetskraftskostnader som slår ut den svenska industrin i den globala konkurrensen. En sådan utveckling skulle föra Sverige in i en i sanning mörk tid.

Som Jusek framhåller är statlig lönepolitik väldigt skadlig och skapar oreda på arbetsmarknaden. Över huvud taget är det politiska inflytandet över lönesättningen inom offentlig sektor problematiskt. Här finns utrymme för eftertanke och reformer. När det gäller individuell lönesättning resonerar Jusek på ett sätt som är invändningsfritt dock att individuell lönesättning inte alltid behöver ske enligt komplicerade samtalsmodeller utan också kan vara fast lön i kombination med rörlig prestationslön.

Tyvärr hugger Jusek rejält i sten i sitt resonemang om att industrins ekonomer är för bekymrade över industrins internationella konkurrenskraft. Våra bedömningar visar klart och tydligt att Sveriges andel av förädlingsvärdet för global tillverkningsindustri minskar trendmässigt. En del av förklaringen är att vi ökat våra arbetskraftskostnader mer än konkurrenterna vilket försämrat vår konkurrenskraft.

Med de institutionella förutsättningar som gäller för såväl Teknikföretagen och våra motparter som för Jusek och andra intresserade, måste fokus ligga på att förstå och förbättra funktionen av vår lönebildningsmodell. Utmaningen är att vända den negativa trenden och förbättra konkurrenskraften. Det kräver först att industriavtalets parter anpassar arbetskraftskostnaderna till omvärlden och sluter avtal som stärker den internationella konkurrenskraften och sedan att övriga arbetsmarknaden respekterar normeringen i procent. Gör parterna så stärker vi svensk ekonomi för framtiden."

Klas Wåhlberg
vd Teknikföretagen

Anders Weihe
förhandlingschef Teknikföretagen

Anders Rune
chefekonom Teknikföretagen

Läs repliken på SvD Debatt.