Så tycker Industrirådet och Teknikcollege om gymnasieutredningen

Publicerad 1 februari 2017

Gymnasieutredningen presenterade i slutet av förra året sina förslag till åtgärder för att fler ska klara av att ta gymnasieexamen. Flera förslag syftar till att hjälpa och stödja de studerande samtidigt som man föreslår att det ska ställas högre krav på dem. Det finns ett antal förslag som Industrirådet och Teknikcollege välkomnar, men det finns också några förslag vi är mindre nöjda med.


Förslaget om fler godkända betyg från grundskolan för behörighet till yrkesprogrammen välkomnas. Däremot saknas förslag om teknikämnet som ett av de behörighetsgivande ämnena, vilket vi inom Teknikcollege gärna ser att gymnasieutredningen beaktar.

En positiv del som utredningen lyfter fram är förslaget om att skriva in i gymnasieförordningen att utbildningen ska organiseras som sammanhållna skoldagar. Här har utredningen gett gehör för det vi inom Teknikcollege arbetat med och haft som kriterium sedan 2006. Utöver detta är det positivt att man för in begrepp som mängdträning och färdighetsträning i utbildningen utöver undervisningen.

Ett annat positivt förslag från utredningen är att grundläggande behörighetskurser föreslås återkomma i gymnasieskolans yrkesprogram. Det här är viktigt för att de studerande som vill studera vidare efter gymnasiet ska kunna göra det. Men också för att det är kunskaper som faktiskt kommer att behövas i framtiden om man ska vara verksam inom svensk högteknologisk industri.

Utredningens föreslag är att yrkesprogrammen fortfarande ska omfatta 2500 men att de studerande ska ges en möjlighet att utöka med fler kurser om de så vill. För att få in grundläggande behörighet inom 2500 poäng föreslår utredningen en lösning som innebär att man plockar bort yrkeskurser. Merparten av företagen inom Teknikcollege anser att det vore förödande med ett sådant förslag som resulterar i att de studerande kommer att sakna grundläggande yrkeskunskaper. Detta skulle öka matchningsproblematiken för det kompetensbehov som finns inom industrin. Ett möjligt förslag är att yrkesprogrammen utökas till att omfatta minst 2800 poäng så att både grundläggande behörighet samt befintliga yrkeskurser ges.

Inom Teknikcollege är undervisningstiden viktig för att säkerställa att eleverna blir både anställningsbara och antagningsbara. Något som Industrirådet, ägarna till Teknikcollegekonceptet, reagerade på.

- Undervisningstiden är central och här tycker vi att det är fel att man inte föreslår fler timmar än 70 på yrkesförberedande program och 20 timmar på högskoleförberedande program. Det är alldeles för lite och det är fortfarande så att många inte klarar av att ta sin examen. Mer tid är en förutsättning för att uppnå detta, säger Torgny Martinsson, Teknikföretagen.

Den tidigare genomförda yrkesprogramsutredningen föreslog en yrkesutgång om 2800 poäng på Teknikprogrammet för att de studerande ska ges möjlighet till att plugga vidare eller gå direkt ut i arbete. Gymnasieutredningen föreslår istället att inriktningen produktionsteknik ska benämnas yrkesinriktning och att fyra veckor APL ska ingå. Med andra ord ett bantat förslag och inga förändringar i övrigt mot dagens inriktning. Jörgen Sörensen, regional styrgruppsordförande Teknikcollege Fyrbodal och Senior Competence Developer GKN Aerospace ser vissa risker med detta förslag.

- Det är alldeles för lite APL. Vi som företag hade önskat ca 15 veckor för att de studerande ska kunna bli anställningsbara. För att lösa frågan för vi i dagsläget en diskussion med skolan här lokalt om att kunna erbjuda praktik för de som läser Teknikprogrammet. För de som läser den högskoleförberedande inriktningen ser vi gärna att APL genomförs till merparten på ett ingenjörskontor och till de som läser yrkesförberedande inriktning i vår verkstadsmiljö, säger Jörgen.

Vidare föreslår gymnasieutredningen att Skolverket ska få i uppdrag att besluta vilka yrkeskurser om sammanlagt 300 poäng som ska få erbjudas som utökat program, utöver de 2500 poäng utbildningen omfattar. Här hade Jörgen och Teknikcollege Fyrbodal sett det som en fördel om Teknikcollege hade fått vara med i beslutsprocessen.

- Jag tror verkligen att det är en förutsättning att Teknikcollege ska få vara med och ta detta beslut. Inte minst för att säkra kvaliteten i utbildning som leder till att de studerande får en attraktiv utbildning som leder till arbete eller lägger grund för vidare studier, berättar Jörgen.

Förslaget om att ”nolla” gymnasiearbetet är oroväckande, det vill säga att arbetet inte skulle generera några poäng. Gymnasiearbetet ska visa att man efter sin utbildning uppnått ett yrkeskunnande inom ett område. Att nolla gymnasiearbetet sänder en signal om att man inte tycker det är viktigt. Gymnasiearbetet är den del i utbildningen där företagen idag ges stort inflytande och möjlighet att kvalitetssäkra utbildningarna lokalt.

Från samverkansföretagen inom Teknikcollege Fyrbodal skulle drömscenariot för Teknikprogrammet och yrkesprogrammen kunna se ut enligt följande modell: