Låt inte konkurrenskraften förstöras av för höga löneökningar

Publicerad 20 februari 2017

Det går att dra lärdomar från Danmark hur lyckats ta tillbaka konkurrenskraft och behålla industrijobb sedan finanskrisen 2008. Danmark drabbades hårt när världskonjunkturen och efterfrågan på exportvaror dök, och ovanpå det hade landet också en kraftig nackdel i ett högt kostnadsläge. Nu har man tagit tillbaka sin konkurrenskraft, men det finns fortfarande en risk för kostnadsinflation.

Steen Nielsen, chef för avdelningen för Löne- och Arbetsmarknadspolitik på Dansk Industri.

Danmark är ett av världens mest exporterande länder, men samtidigt också ett av de absolut dyraste vad gäller arbetskraft. Det märktes inte minst i samband med den globala finanskrisen 2008 efter att banken Lehman Brothers i USA gick omkull.

- Finanskrisen och lågkonjunkturen slog hårt mot Danmark och dansk industri. Efterfrågan vek och samtidigt hade vi under en tioårsperiod tappat omkring 30 procent i konkurrenskraft gentemot våra största konkurrenter. Så ovanpå den ekonomiska krisen hade vi också en kostnadskris, säger Steen Nielsen, chef för avdelningen för Löne- och Arbetsmarknadspolitik på Dansk Industri som är den danska motsvarigheten till Teknikföretagen i Sverige.

Det prekära läget efter finanskrisen ledde till en räcka krispräglade avtalsförhandlingar 2010, 2012 och 2014 med målsättningen att förbättra Danmarks situation gentemot konkurrentländerna.

- De senaste fyra åren har vi haft lägre löneökningar i Danmark än våra största konkurrenter, kanske med uppåt en procentenhet år. Det har bidragit till att vi nu närmar oss den nivå på konkurrenskraft vi låg på omkring 2000. Vi ligger i dag kanske fem procent högre, säger Steen Nielsen.

Danmark har en lönebildning som i stora stycken liknar den i Sverige inom industrin, men den danska är mer decentraliserad. Löneförhandlingarna sker lokalt på företagen utan några centrala riktmärken eller ramverk.

- Det finns en stor flexibilitet i lönesättningen med en stor variation mellan bolag. Vissa kan ha en oförändrad nivå medan andra ökar och det skapar också mobilitet på arbetsmarknaden. Men vi måste vara mycket försiktiga med lönesättningen så att vi inte förstör konkurrenskraften och strävan efter att hålla en ökningstakt som är hållbar, säger Steen Nielsen.

Upphämtningen i konkurrenskraft sedan 2008 har dock inte bara handlat om en lägre löneökningstakt än omvärlden utan i ännu större grad om ett lyft i produktiviteten, bland annat genom ny teknologi och stadigt ökande automatisering.

- Företagen har haft ett starkt fokus på produktivitet och den har ökat snabbt. Vi har tagit tillbaka 25 av de förlorade 30 procenten. Fem kom från lönesidan och resten från högre produktivitet. Vi har dock sett en lägre produktivitetsökning de senaste 1-2 åren. Sysselsättningen ökar snabbt, men produktionen växer inte lika mycket och det bidrar till ett ökat fokus på lönebildningen, säger Steen Nielsen.

En avtagande ökning i produktiviteten ger mindre utrymme för reala löneökningar om konkurrenskraften ska kunna hållas intakt – vilket förstås innebär utmaningar inför kommande förhandlingar.

- Efter finanskrisen fanns stor förståelse hos arbetsmarknadens parter för att vi behövde förbättra situationen. Danmark har ansvarsfulla parter både lokalt och centralt och det är viktigt att alla förstår betydelsen av att bibehålla konkurrenskraften, säger Steen Nielsen.