Politisk energiöverenskommelse klar – Viktiga frågor kvarstår

Publicerad 10 juni 2016 Kontaktperson: Pär Hermerén

Energikommissionen har presenterat en överenskommelse som samlar regeringen, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna i ett flertal energipolitiska frågor. Lättnader för kärnkraft och vattenkraft, liksom utökat stöd för förnybart är ingredienser i ett paket som huvudsakligen syftar till att upprätthålla produktionen och på lång sikt driva en omvandling av elsystemet vidare mot modernisering och mer förnybar produktion.

Pär Hermerén, expert på energifrågor, Teknikföretagen.

Vid en presskonferens presenterade energiminister Ibrahim Baylan tillsammans med övriga ingående partier den överenskommelse som de träffat tidigare idag. Förhandlingarna har enligt Baylan nått fram till det som varit målet sedan regeringsperiodens start.

I huvudsak har man förhandlat fram lösningar som enligt kommissionen ska möjliggöra en fortsatt drift av de kvarvarande 6 kärnreaktorerna efter 2020. Effektskatten kommer att avvecklas, och samtidigt görs skattelättnader för vattenkraften som också den börjat brottas med lönsamhetsproblem. Det finansieras med en höjd energiskatt där elintensiv industri undantas. Man har också kommit överens om fortsatt stöd till förnybart, främst bio- vind- och solenergi. Elcertifikaten förlängs till 2030, och utökas med 18 TWh. Anslutningsavgiften för havsbaserad vindkraft bör enligt överenskommelsen slopas.

- Det här är till stor del en överenskommelse som det senaste halvårets debatt om kärnkraftens situation gjort nödvändig, säger Pär Hermerén, ansvarig för energifrågor på Teknikföretagen. Det är positivt, men egentligen återstår i mina ögon mycket av det mer långsiktiga perspektivet som kommissionen tillsattes för att lägga fokus på. Det vill säga hur elsystemet ska se ut efter 2030. Vi lär också få jobba vidare med hur en höjd energiskatt för den del av näringslivet som inte är undantagen ska mötas för att inte påverka konkurrenskraften.

Överenskommelsen sätter ett mål om 100 % förnybart till 2040, men poängterar att det inte är ett stoppdatum för kärnkraften. En viktig förutsättning för överenskommelsen är bland annat att säkra investeringsviljan i elsystemet. Under 2017 kommer man även att sätta ett mål för energieffektivisering för perioden 2020 till 2030. Men allt är inte klart i och med den här överenskommelsen.

- En hel del politiska frågor återstår, och dem måste politikerna förr eller senare ta ställning till. Det handlar till exempel om valet mellan ett ökat utrymme för marknadskrafter eller starkare reglering på elmarknaden, inte minst med koppling till effektbehovet. Vi ser också fram emot kommissionens fortsatta arbete som behöver gräva djupare i frågor som berör prissättning och reglering för utnyttjande av elnäten, ellagringens framtida roll i elsystemet samt behovet av förenklade regelverk och processer kring tillståndsgivning vid investeringar och nybyggnationer, säger Pär Hermerén.

Pär poängterar också hur viktiga kommande satsningar på utveckling av teknik och tjänster kommer att bli för att bygga effektiva elsystem både i Sverige och internationellt. Möjligheterna till energieffektivisering i samhället behöver också tas tillvara bättre, inte minst genom att hitta finansieringslösningar för ett nytt program för energieffektivisering i industrin.

- Det är bra att överenskommelsen kopplar energipolitiken till näringspolitiken och svenska exportmöjligheter. Den nämner både lagring och digitalisering som viktiga områden för framtiden. Här, liksom i frågan om utvecklingen av elmarknaden, kommer Teknikföretagen tillsammans med sina medlemsföretag att fortsätta bidra med fakta och kunskap under kommissionens fortsatta arbete.

Läs mer om överenskommelsen här.